Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dansk litteratur — dansk diktning från forntid till nutid - Folkvisorna - Reformation och barock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
672 DANSK LITTERATUR
Ludvig Holberg.
Adam Oehlenschläger.
N. F. S. Grundtvig.
H. C. Andersen.
DANSK DIKTNING FRÅN FORNTID TILL NUTID
Dansk litteratur. Den äldsta bevarade
danska litteraturen är runornas kärva gravskrifter,
rytmiska kärnord om döda krigare, kungar eller
offerpräster — runristaren var den förste danske skalden.
Det finns i Danmark en väldig mängd runor från tiden
före och efter år 1000.
Med kristendomens segertåg sker en fullständig
förändring: den katolska kyrkans språk, latinet, blir det
härskande litteraturspråket, modersmålet blir de
olärdas språk, folkspråket som talas men inte anses duga
som skriftspråk för de lärde. När Saxo GrammaUicus
— klerk hos den mäktige ärkebiskop Absalon —
i början av 1200-talet skriver sitt stora verk om
danskarnas öden och bedrifter använder han latinet,
munkarnas internationella språk. Ge/ta Dano’rum heter
hans verk, en blandning av fria fantasier och fakta
som för flera sekler framåt blev den vanliga typen för
historiska skildringar. Saxo är en storartad berättare,
hans bok är full av must och spänning och händelser i
en rivande takt. Arbetet är dessutom oskattbart som
historisk källa, inte minst därför att det innehåller
rester av en äldre till stor del försvunnen nordisk
litteratur — eddadikternas och hjältesagornas — som ligger
inkapslade här i kortare eller längre brottstycken, på
samma sätt som fossila djur och växter kan gömmas i
bergarter.
Folkvisorna
Det fanns på Saxos tid en helt annan art av diktning,
som verkligen var dansk — folkvisorna. Men det är
karakteristiskt att de bara i mycket ringa utsträckning
nedskrevs — det var först flera århundraden senare
som adliga damer för nöjes skull upptecknade vad
som fanns kvar av folkvisestoffet. Därför vet vi
sorgligt litet om hur den gamla medeltida folkvisan såg ut.
Vi vet att den från början var en överklassdikt — det
var vid riddarborgarnas danslekar som den sjöngs
först. Den kom sannolikt från Frankrike där den
ingick som ett led i trubadurernas höviska kultur. Den
besjöng kvinnan och kärleken, två älskandes tragiska
eller lyckliga öden, den knöt också an till historiska
händelser eller personer (Marsk Stigvisorna), den
behandlade gammalt sagostoff (Holger Dansk och trollet
Burman), den handlade om människans kamp mot
naturen — några av de skönaste folkvisorna är de där
älvorna, näcken eller varulven spelar med. På
1500-talet flyttade folkvisorna med dansen ur adelsborgarna
och in i bondgårdarna, och här höll sig traditionen
genom århundraden om den också tunnades ut allt mer.
Vid början av 1800-taIet upplevde folkvisorna en
renässans, de flyttade åter upp i samhällsklasserna.
Denna gång var det de romantiska diktarna som adlade
dem — genom Grundtvig, Ingemann, H. C. Andersen
och Oehlenschläger fick folkvisan nytt liv.
Reformation och barock
Under reformationen i Danmark bibehåller de
klassiska språken sitt herravälde över bildningen, men
modersmålet börjar nu bli användbart i reformatorernas
kamp mot sina katolska motståndare. Storverket är
Christiern Pedersens och Hans Tavsens danska
bibibelöversättning 1550 — ett ypperligt arbete som
haft stor betydelse för danskans utveckling och folkets
språkbruk.
Hur långt danskan hunnit i uttrycksfullhet och
bildrikedom visar biskopen Peder Palladius’
Visitations-bok från mitten av 1500-talet. Den innehåller de tal
som denne nitiske prelat höll under sina själländska
visitationsresor, då han i rättframma, okonstlade
ordalag vände sig direkt till allmogen. I övrigt är denna tid
lärdomens litterära glansperiod. Man efterhärmade
troget och duktigt men något fantasilöst de stora klas-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
