Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dansk litteratur — dansk diktning från forntid till nutid - Reformation och barock - Upplysningens tidevarv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
______________________________________________________________________ DANSK LITTERATUR 673
T. v. Ludvig Holberg instruerar uppförandet av Erasmus Montanus (efter målning av V. Rosenstand 1891). Holbergs komedier
har blivit nationella skådespel i Danmark; danskarna har alltid haft sinne för komedin, medan tragedier aldrig har varit lika
populära. T. h. syns en scen ur J. H. Wessels komedi Kärlek utan strumpor (1773), som är en parodi på den uppstyltade samtida
tragedin. Skräddaren Johan von Ehrenpreis deklamerar för sin käresta Grete som om han vore hjälten i ett fransk-klassiskt
drama. Dräkterna är en komisk blandning av vardagskläder och hjältekostym.
siska författarna, man lärde sig skriva vers efter
utländskt mönster, hexameter, alexandrin och sonett, en
skruvad och sirlig diktning med allegorisk innebörd,
ofta med antika gudar och gudinnor bland de
uppträdande.
1600-talet är enväldets stora tid i Danmark.
Litterärt har den ofta kallats barockens tid: ett dramatiskt,
ofta dånande patos och en sensuell färgprakt utmärker
både diktningen och konsten. En typisk barockskald
är den kraftfulle biskop Thomas Kingo, som vid
sidan av en rad bullrande kungahyllningar på vers
skapat en psalmskatt av bestående slag. Det största
prosamonumentet från 1600-talet är det Jammersmin.de
som Kristian IV:s dotter Leonore Christine Ulfeldt
skrev under sin 23-åriga fängelsetid i Köpenhamns
Blå Tårn, en dagbok av hög resning och gripande
mänsklighet, sanningsenlig, behärskad och klok. Vid
sidan av den gör mycket av barockens övriga diktning
ett förkonstlat intryck på en sentida läsare.
Upplysningens tidevarv
1700-talet kommer med en ny stor blomstring för
Danmarks litteratur. Det är två mäktiga andliga
strömningar som växelverkar: under seklets första hälft
dominerar förnuftstron, upplysningsidéerna som utgick
från de stora naturvetenskapliga upptäckterna, under
seklets sista skede bryter känslan fram med den
spirande förromantiken. Av Danmarks tre stora diktare
under denna tid, Holberg, Ewald och Baggesen, är
Holberg upplysningsmannen, Ewald förromantikern och
Baggesen, den yngste av dem, vacklar i valet mellan
dessa vägar.
Ludvig Holberg (se d. o.) är den nyare danska
litteraturens fader. Han var historiker, moralfilosof,
rättslärd, och åstadkom på dessa områden så utmärkta
och banbrytande saker att hans namn hade varit
säkrat mot glömska även om han bara hade haft dem att
åberopa sig på. Men han skrev också en rad
komedier som tillhör världslitteraturen och som grundläde
den danska teatern, komedier som Jeppe på Berget
(1724), Erasmus Montanus och Den politiske
kann-stöparen och Barselstuen. Han är Molières lärjunge
och i många stycken hans jämlike.
Samtidig med Holberg är psalmdiktaren H. A.
Brorson, vars lågmälda innerliga diktning bildar den
skarpaste kontrast till barockpsalmisten Kingos.
Brorson, som var biskop i Tönder i Sydj ylland,
inspirerades av den tyska pietistiska psalmskatten men
överträffade vida sina förebilder.
I Johannes Ewald får hjärtat sin förste tolk, han
är känslofull, patetisk, öm och orolig och han är som
Brorson påverkad av seklets pietistiska kristendom.
Ewald återuppväckte intresset för de nordiska
myterna och sagorna (sorgespelen Rolf Krage och
Baldurs dödf, han införde vardagens arbete och liv med
sångspelet Fiskerne, men sitt mest levande verk
skapade han med självbiografin Levned og Meninger.
Jens Baggesen står på gränsen mellan två
århundraden. I mångt och mycket är hans ojämna men kvicka
och eleganta diktning typisk för förnuftstrons sekel,
och det är karakteristiskt att den mest berömda
dik-tarpolemik som den danska litteraturen känner
fördes mellan honom och det kommande skedets största
namn, Oehlenschläger.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
