Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dansk litteratur — dansk diktning från forntid till nutid - Den yngre romantiken - Georg Brandes och naturalismen - En grupp stora lyriker - 1900-talets litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANSK LITTERATUR 675
derna yrkesskribenterna, är denna periods främste
roman- och novellförfattare. Under detta årtionde
verkade också tänkaren Sören Kierkegaard (se d. o.),
som utövade och alltjämt utövar ett ofantligt
inflytande på det andliga livet i Danmark och i hela världen.
Georg Brändes och naturalismen
Med Georg Brändes sker en stor förnyelse i dansk
litteratur. Brändes var kritiker och
litteraturhistoriker till professionen och hans föreläsningar i
1870-talets Köpenhamn gick till rätta med den urvattnade
idealismen, krävde av diktarna större kontakt med
tiden och dess stora frågor och öppnade dörrarna till
Europa. Under ett långt och enastående flitigt liv kom
Brändes att bilda skola och framstå som en kritiker
av europeiska mått. Av de diktare som följde i hans
spår var J. P. Jacobsen och Holger Drachmann de
första. Den förre var en fin och själfull och stillsam
diktare som dog ung och inte efterlämnade mer än två
större verk, romanerna Fru Marie Grubbe och Niels
Lyhne. Men dessa två har i gengäld betytt något
väsentligt både för litteraturen och för
livsuppfattningen. Drachmann var en man av mera nyckfullt och
flyktigt slag än Jacobsen. Han är känd som havets och
kärlekens diktare, en ojämn men i sina bästa
stunder stor lyriker.
Något yngre än dessa är tidsålderns störste
romanförfattare Henrik Pontoppidan, som i tre stora verk,
Det Forjaettede Land, Lykke-Per och De Dödes Rige
skildrat människor och livsformer i Danmark med en
imponerande bredd och lidelse. Artisten framför andra
är Herman Bang, de »stilla existensernas» diktare,
en internationellt betydande författare som förnyat
prosakonstens teknik.
En grupp stora lyriker
Med 1890-talet kommer nya signaler och en ny
själslig hållning. Tiden har också med rätta kallats »det
sjælelige Gennembrud». Koncentrationen kring de
inre problemen blir starkare. Den markantaste
händelsen är framträdandet av en hel grupp stora
lyriker, ViGGO Stuckenberg, Sophus Claussen,
Johannes Jörgensen, Ludvig Holstein och Helge Rode.
Stuckenberg hörde till de tidigt döda, men delar
av hans lyriska produktion har ännu skälvande liv,
Sophus Claussen, som torde vara den största lyriska
begåvning som Danmark haft, är faunen och satyren
i den danska dikten, en överdådig verskonstnär och
en melodins och rytmernas mästare som i sin senare
djupsinniga och formellt banbrytande dikt blivit en
föregångare för den modernistiska lyriken, Johannes
Jörgensen, som efter en orolig och bitter ungdom kom
till ro i katolicismen, personifierar skedets religiösa
renässans. I nittitalets anda verkade också de två stora
litteraturhistorikerna Valdemar Vedel och Vilhelm
Andersen.
Georg Brändes efter målning av P. S. Kröyer 1902. Brändes
var en strålande vältalare, som samlade en beundrande publik
med sina föreläsningar om de samtida litterära strömningarna
Europa.
1900-talets litteratur
Av sekelskiftets och det tidiga nittonhundratalets
stora författare är det flera som utgår från arbetarnas
och småböndernas skikt. Martin Andersen-Nexö har
i sina proletärromaner om Pelle Erobreren och Ditte
Menneskebarn givit en bild av samhället sett
underifrån, Johan Skjoldborg är den fattiga
landsbygdsbefolkningens stillsamme skildrare. Jeppe Aakjaer är
den främste lyrikern inom denna författargrupp —
hans Rugens Sange är en av de viktiga danska
diktsamlingarna.
Motpolen till dessa var prästen och
romanförfattaren Jacob Knudsen, en egenartad och imponerande
konservativ diktare som alltid behandlade väsentliga
moraliska problem.
Men den störste och betydelsefullaste författaren
hittills under 1900-talet är Johannes V. Jensen, som
under många år verkade som en naturkraft i danskt
kulturliv. Darwinismen blev hans ungdoms befrielse och
på den diktade han livet igenom, om danskarnas liv
i forntid och nutid, om den nordiska människans
överlägsna kraft och bestämmelse och om djuren i vår
Herres hage — eller rättare i Darwins utvecklingsserie.
Hans språkliga friskhet och originalitet både som
prosaist och lyriker kom att stå som det ouppnåeliga
idealet för den yngre generationen.
Himmerlandshisto-rier, Den lange Rejse och Myter I—X heter hans
förnämsta verk.
Den centrala gestalten i krigsgenerationen är Tom
Kristensen, romanförfattare, lyriker, reseskildrare
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
