Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dansk litteratur — dansk diktning från forntid till nutid - Romantikens segertåg - Den yngre romantiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
674 DANSK litteratur
Oehlenschläger läser högt för
en krets av vänner och
beundrare. Teckning av Wilhelm
Marstrand från 1840-talet.
Bland gästerna i salongen ser
vi längst t. h. skulptören
Thor-valdsen och i mitten H. C.
Andersen, som tar sig en pris
snus. Framför honom
Grundt-vig och bakom denne skalden
Paludan-Müller.
Romantikens segertåg
Med Adam Oehlenschläger (se d. o.) bröt
romantiken in i landet. Den unge Oehlenschläger, som skrev
sagospelet Aladdin (1805) och där diktade om den
gamla österländska sagan, var själv en diktens
lycko-prins som utan ansträngning och med geniets
självklarhet skrev det ena mästerverket efter det andra,
inspirerad, men aldrig slaviskt beroende av tysk
nyromantik, medeltida folkvisa och nordisk gudasaga.
Sankt Hansaf tonspelet, den danska
»midsommamatts-drömmen», de berömda diktsamlingarna 1803 och
1805, Helge, romanscykeln som blev en förebild för
Tegnérs Frithiofs saga, är hans ungdoms storverk. Hans
mannaålders tragedier, Hakon Jarl m. fl., utgjorde
under lång tid den nationella scenens starkaste nummer
men har inte förmått trotsa tiden lika bra som hans
ungdomsarbeten.
Oehlenschlägers samtida N. F. S. Grundtvig (se
d. o.) har gjort sin största insats som det religiösa
livets förnyare; genom honom fick kristendomen i
Danmark den breda och folkliga prägel som den i mycket
fortfarande bibehållit — den s. k. grundtvigianismen
var länge härden för all levande och livsglad
kristen-tro som trivdes i landet. Av Grundtvigs väldiga och
delvis kaotiska produktion är en del skrivet i den
nordiska renässansens anda, inspirerat av Saxo och
Edda-sagorna, en del i den kristna förnyelsens tjänst. Hans
psalmer, som räknar halvtannat tusental, ger nästan
alla uttryck åt hans trosglädje och förtröstan.
Grundtvigs yngre vän B. S. Ingemann var av
vekare och blidare lynne. Hans berömmelse vilar främst
på fyra stora historiska romaner från Danmarks
medeltid som ända fram till våra dagar varit populära
ungdomsböcker, men han var också en framstående
skald; hans morgon- och aftonpsalmer tillhör den
finaste 1800-talslyriken.
Den yngre romantiken
Från och med 1820-talet förändras litteraturen i
flera avseenden. Luttrad och förfinad i romantikens
reningsbad tar den med nya konstnärliga och andliga
resurser kontakt med livet och verkligheten. Poul
Möller, författaren till En dansk Students Eventyr,
och Steen Blicher, novellförfattare med jylländska
motiv, är båda verklighetsdiktare. Mindre ursprunglig
och mera förfinad är Johan Ludvig Heibergs av
Hegels filosofi inspirerade diktning, där en rad på en
gång graciösa och djupsinniga vådeviller och
skådespel intar huvudplatsen. Den genre som Heiberg
introducerade fortsattes av Henrik Hertz, som skrev
åtskilliga mycket populära och folkliga småpjäser.
Det största namnet inom denna grupp är H. C.
Andersen (se d. o.), som med sina Eventyr och Historier
givit det främsta danska bidraget till
världslitteraturen. Hans sagor är skrivna för både barn och vuxna
— de är på en gång naiva och djupsinniga, de rymmer
en hel värld i litet format.
Frederik Paludan-Müller skrev en rad längre
berättande dikter, berömdast är Adam Homo som
handlar om en människa som offrar livets sanna värden för
det yttre skenet. Lyrikern Chr. Winther var hela sitt
liv en sorglös student som besjöng kvinnan och
kärleken, medan Emil Aarestrup i sin poesi gav ett
raffinerat uttryck åt sin njutningsfilosofi.
Fyrtiotalets litteratur präglas av kritisk inställning
— det är ju tiden mellan juli- och
februarirevolutionerna. Diktningen blir mera mångskiftande. Den
judiske prosaisten M. Goldschmidt, en av de första
mo
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
