Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DDT och andra insektmedel — kemiska medel i kamp mot farliga insekter - Kontaktgifter ur växtriket - Nervgaser - Medel mot svampsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
686 DDT __________________________________________
Fiskarna förgiftades och flöt upp till vattenytan, där
de sedan lätt kunde samlas upp. Särskilt visade sig den
torkade roten av en ärtväxt, Derris, ha mycket kraftig
verkan. I mitten på 1800-talet fann man, att derris,
»tuba root», även dödade insekter och att kineserna
redan sedan länge använde det till framställning av
insektspulver. Först i början av 1900-talet kom det
dock mera allmänt i bruk i Europa. Då fann man
också, att den verksamma beståndsdelen i derris är ett
vitt kristalliniskt ämne, roteno’n. Det är ofarligt för
människor och högre djur och ersätter därför ofta
arsenikpreparat vid växtbesprutning. Pulvriserad
der-risrot används mycket för utrotning av myror i
trädgårdar och bostäder. Det strös på myrornas färdvägar
och när de fått det på fotterna, sugs det upp och
förgiftar särskilt andningsnerverna.
Ett annat verksamt kontaktgift finns i s. k. persiskt
insektspulver. Det innehåller torkade och pulvriserade
pyrethrum-blommor. Den verksamma beståndsdelen
är ett kemiskt ämne vid namn pyretrin, som
fortfarande har stor användning.
Ett tredje sedan länge använt kontaktgift är det i
tobaksbladen förekommande nikotinet. Det är ett
oerhört starkt gift. Nikotinmängden i en tredjedels
cigarr är vanligen nog att döda en fullvuxen människa.
Får en fågel lukta på en glasstav, doppad i nikotin,
dör den. Vid användande av nikotinpreparat måste
man därför alltid handskas mycket försiktigt med
dem. Den första kända användningen av nikotin som
växtskyddsmedel stammar från slutet av 1600-talet, då
man i Frankrike använde vattenextrakt av tobaksblad
för att befria päronträd från löss.
Eftersom det är av vikt att kontaktgifterna stannar
kvar så länge som möjligt på de besprutade bladen och
blommorna, brukar man till besprutningslösningen
sätta olika vidhäftningsmedel, t. ex. såpa eller oljor.
Används oljor, såsom vaselinolja, innehåller även
dessa för insekterna giftiga beståndsdelar. Dessutom
bakas insekterna eller larverna in i oljan, varigenom
de lätt kvävs.
De nu omtalade i naturen förekommande
kontaktgifterna är ofta dyra i framställning och finns endast
i begränsade mängder. Det var därför en stor
framgång, när man på kemisk väg lyckades framställa
sådana gifter som de i början omnämnda organiska
klor-föreningarna. Helt nyligen har dessutom en helt ny
grupp växtskyddsmedel kommit till användning. De
benämns nervgaser, är oerhört giftiga, tyvärr även för
människor, och kan därför användas endast i mycket
små koncentrationer. Av särskild betydelse är att de
även dödar kvalster, vilket varken DDT eller
gamm-exan gör.
Nervgaser
I mitten av 1930-talet upptog den tyske kemisten
Schrader vid Farbenindustri arbetet på att söka nya
insektsdödande medel. Han fann därvid, att vissa
organiska fosforsyraföreningar utmärkte sig för mycket
stor giftverkan. Intill 1945 framställde han ej mindre
än ca 2 000 sådana föreningar. Av alla dessa är det
särskilt en, som nyligen släppts ut i marknaden och fått
mycket stor betydelse. Som många nyare syntetiska
ämnen har även detta en mycket sammansatt form.
Dess kemiska namn är dietyl-p-nitrofenyltiofosfat,
ett namn som är alldeles för invecklat för dagligt bruk.
I stället benämns det paratio’n eller i Sverige tiofosfor.
Tio är intet räknetal utan kommer från det grekiska
namnet på svavel, tei’on, och anger att föreningen
innehåller svavel. Vid besprutning används tiofosfor i
en utspädning av 1 på 40 000 eller 1 på 100 000. Den
har under de senare åren bl. a. fått mycket stor
användning vid besprutning av oljeväxter. Detta har
dock visat sig vara mindre lämpligt, eftersom
besprut-ningen måste göras under blomningen, således
samtidigt som oljeväxterna besöks av honungssökande bin.
Hundratals bisamhällen har vid ovårdsam
besprutning blivit förstörda. Tiofosfor förlamar andningen
och blodcirkulationen och försvagar muskulaturen.
Trots sin stora giftverkan på människor och djur är
den fullständigt ofarlig för växter. Man har också
lyckats framställa föreningar, som är ofarliga för
nytto-insekter men dödar bladlöss och kvalster. Vattnar man
en växt med en lösning av ett sådant ämne, sugs detta
upp i hela växten och förgiftar de skadeinsekter, som
angriper den.
Ännu giftigare ämnen än tiofosfor har framställts.
De är dock alltför farliga för att kunna användas inom
växtskyddet. Däremot föreligger risk att de vid ett
nytt krig skulle få användning som stridsgaser. Vid
andra världskrigets slut fann de allierade i Tyskland
flera tusen ton sådana nervgaser tappade på
projektiler och behållare. Den giftigaste av dessa föreningar
är sari’n (metylisopropoxyfosforylfluorid). Den är
10 gånger giftigare än någon förut känd stridsgas. Det
är således ej blott atombomben, som hotar att förgöra
mänskligheten vid ett nytt krig.
Medel mot svampsjukdomar
Det är inte bara insekter, som hotar växtligheten.
Den kan också angripas och förstöras av ett otal
svampsjukdomar. För att bekämpa dessa har man sedan
länge använt koppar- och svavelpreparat, t. ex.
bor-deauxvätska och svavelkalkvätska. Även på detta
område har man på senare år framställt ännu bättre
preparat, t. ex. TTD (tetrametyl-tiuramdisulfid).
Besprutar man växter med en oljeemulsion av detta ämne,
avskiljs för växten ofarliga, mikroskopiska mängder
svavel, som oskadliggör skorv, mjöldagg och
spinn-kvalster. En med TTD nära besläktad förening,
tetra-etyl-tiuramdisulfid, har en annan intressant
användning. Under namn av »antabus» används det för att
vänja alkoholister av med att dricka.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
