Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DDT och andra insektmedel — kemiska medel i kamp mot farliga insekter - Upptäckten av DDT belönades med nobelpris - Skadeinsekternas härjningar - Kontaktgifter ur växtriket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DDT 685
Besprutning av gröda eller
skog från helikopter är det
modernaste inslaget i kampen
mot skadeinsekterna. Metoden
är effektiv och lönande på
större arealer. Här ses en
helikopter spruta DDT över vissa
områden på Visingsö, där
insekterna förstört träd o. d.
paraten. Vid längre besprutning blev insekter immuna
(mer eller mindre motståndskraftiga) mot giftet.
Svagare sorter dog ut, under det mera motståndskraftiga
utvecklades ostörda. Man fortsatte därför ivrigt att söka
efter andra, för insekter giftiga klorföreningar, som
kunde användas samtidigt eller till omväxling med
DDT. Man fann också i England under kriget ett
verksamt nytt sådant medel genom att behandla bensen
(bensol) med klor. Föreningens kemiska namn är
ben-senhexaklorid. Den kallas även 666 eller gammexan.
Skadeinsekternas härjningar
Redan långt tillbaka i tiden hade människorna lärt
sig att utföra en hel del förbättringar på åkerbrukets
område. Så kunde de genom jordens gödsling öka
skördarnas avkastning och genom terrassering på sluttande
mark hindra att jorden spolades bort av regn. Däremot
stod de så gott som maktlösa mot alla de skadeinsekter
och svampar, som angriper och förstör grödan. Det är
först under vårt århundrade som verkliga framsteg
gjorts på växtskyddets område. Vikten härav förstår
man, när man betänker, att inte mindre än en tiondel
av markens gröda förstörs genom härjningar av olika
skadegörare. Ännu allvarligare ter sig detta, när man
vet, att jordens alla skördar inte på långt när räcker till
för att föda dess ständigt växande befolkning.
Hundramiljontals människor lever i svält och umbäranden och
omkr. 20 miljoner svälter årligen ihjäl (se vidare
härom artikeln Föda).
Första gången man i större skala började använda
medel mot skadeinsekter var i mitten av 1800-talet.
Koloradoskalbaggen härjade då svårt i
potatisodlingarna i USA, och en del farmare försökte i sin nöd
skydda sina odlingar genom det djärva experimentet
att bespruta dem med den även för växterna giftiga
arseniken. När skalbaggarna åt av bladen, skulle de
också få i sig något arsenik och förgiftas. Det gick bra,
bara man använde olösliga arsenikföreningar, t. ex.
blyarsenat. Dessa angrep ej bladen, men när de kom
in i skalbaggarnas magar, omvandlades de där i
lös-lig form och förgiftade djuren. Under det DDT är
ett maggift och ett kontaktgift, är arsenik enbart ett
maggift. Blyarsenatet har fortfarande stor användning
som växtskyddsmedel, även om det ibland ersätts av
det för människan mindre giftiga kalciumarsenatet.
Säkerligen kommer dock arsenikföreningarna att mer
och mer undanträngas av alla de moderna medel, som
undan för undan ser dagens ljus.
Kontaktgifter ur växtriket
Arsenikpreparat kan endast användas mot bitande
insekter, ej mot sugande, som t. ex. bladlöss. I senare
fallet måste man använda kontaktgifter som DDT. En
del naturliga sådana, hämtade ur växtriket, har man
också sedan länge känt. Så använde t. ex. infödingarna
i vissa tropiska länder (Holländska Indien, Malacka)
en del växtpreparat vid fiske. Det torkade,
finpulvri-serade materialet sattes till vattnet i fiskrika sjöar.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
