- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 2. C - Fo (569-1136) /
692

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Deklaration — på heder och samvete - Från dagsverken till kontantbetalning - Redan Karl XII föreskrev självdeklaration - Varför skall vi deklarera? - Statlig skatt och kommunalskatt - Deklaration av inkomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

692 DEKLARATION _____________________________________

tare sagt gissa sig till den skattskyldiga befolkningens
inkomst. Är 1902 infördes emellertid en viss
deklarationsskyldighet.

Redan Karl XII föreskrev självdeklaration

Rättvisligen bör i detta sammanhang dock nämnas,
att redan Karl XII ville införa självdeklarationen, låt
vara en muntlig sådan, i det att han 1712 ej blott
införde en förmögenhetsbeskattning utan även föreskrev,
att uppskattning av förmögenheten skulle verkställas
av de skattskyldiga själva vid en gemensam
sammankomst. I och med konungens död upphävdes denna
föreskrift, liksom fallet blev med så många andra av
de nyttiga och fredliga omläggningar som
verkställdes av honom. Är 1810 infördes på nytt
deklarationsskyldigheten, myndigheterna skulle utgå från att
deklarationernas innehåll var riktigt. Tyvärr visade sig,
att den gamla goda tidens hederlighet inte var större
än nutidens. I stor utsträckning deklarerades
nämligen för låga inkomster med påföljd, att
statsinkomsterna sjönk katastrofalt. Redan 1812 slopades därför
deklarationsskyldigheten, och man återgick till det
gamla s. k. klasskattesystemet.

När deklarationstiden nalkas, råder säkerligen ett
ganska allmänt missnöje över alla de uppgifter som
skall lämnas och allt huvudbry detta förorsakar, och
man knotar över att tvingas till allt detta besvär för
skattemyndigheternas skull. På samma sätt knotade
säkerligen det romerska folket redan på den tid då
Quirinius var hövding över Syrien och Augustus
skatt-skrev »all världen».

Är dessa klagomål befogade? Svaret måste nog vid
en smula eftertanke bli nekande.

Varför skall vi deklarera?

Jo, helt enkelt för att vår skatt skall bli rätt
beräknad. Därvidlag ligger bakom deklarationsskyldigheten
samhällets önskan, att de skattskyldiga icke skall
betala för låg skatt men ej heller — och det är lika
viktigt — för hög sådan. Vi har bara två system att välja
mellan, antingen att taxeringsnämnderna sitter och
gissar sig fram — och i sådana fall skulle de
säkerligen mycket ofta komma till för höga belopp — eller
att de skattskyldiga själva lämnar uppgifter för sin
beskattning.

Om den skattskyldige härigenom får mycket besvär,
så är det i stor utsträckning för hans egen skull och
till hans egen båtnad. Den skattskyldige har
emellertid anspråk på att bli trodd på sitt ord och att
myndigheterna tar hans uppgifter för goda, om de inte befinns
uppenbart oriktiga. Men om en gift man, vars hustru
saknar inkomst och förmögenhet, själv deklarerar en
inkomst på 5 000 kr och hyr en våning för 4 000 kr,
där endast familjen bor, då må det vara ursäktligt, om
myndigheterna tvivlar på riktigheten av hans
uppgifter.

Statlig skatt och kommunalskatt

Man skiljer mellan statlig och kommunal
beskattning. För ändamål som avser hela rikets behov
betalar vi skatt till staten; för ändamål som gäller ett helt
län betalar vi skatt till landstinget; i den kommun där
vi är eller borde vara mantalsskrivna betalar vi
särskild skatt, och till den församling där vi bor betalar
vi församlingsavgift. Dessa sista tre skatter och
avgifter sammanfattar man under benämningen
kommunalskatt.

Deklaration av inkomst

Kommunalskattens storlek är helt och
statsskattens till stor del beroende på storleken av den
skattskyldiges inkomst. Inkomsten kan naturligtvis vara av
olika slag — inkomst av fastighet, av rörelse, av tjänst,
av kapital osv. Vad man nu genom deklarationen vill
få fram är den verkliga nettoinkomsten — dvs. vad
som återstår, sedan man avdragit alla omkostnader
under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och
bibehållande. Med denna utgångspunkt är till en
början givet, att sina levnadskostnader får man aldrig dra
av ifrån inkomsten. I så fall skulle knappast
några skatter utgå, vilket mången kanske anser önskvärt
men som dock är ogenomförbart. Till
levnadsomkostnader som icke får avdragas hänförs även utbetalda
löner och naturaförmåner till hembiträden. Detta är
icke någon omkostnad för inkomstens förvärvande för
till exempel en tjänsteman eller affärsman. Har man
däremot till exempel en kaférörelse, får man
naturligtvis draga av kostnaden för löner till i rörelsen
anställd personal. Vidare får man icke göra avdrag för
vad man betalar för sin makas arbete, om hon till
exempel tjänstgör i mannens affär, och ej heller för
löner till bam under 16 år, om de på samma sätt
hjälper till; myndigheterna skulle nämligen inte kunna
kontrollera, vad som verkligen utgjorde dylika löner,
och därigenom förelåge en risk för missbruk genom
oriktig uppdelning av inkomsten. Man får inte heller
dra av kapitalavbetalningar på skulder. Detta därför
att man icke behöver skatta för inkomst, då man får
ett belopp som lån. Slutligen får man icke göra avdrag
från inkomsten för rena kapitalförluster; dessa
kommer däremot till synes såsom en minskning av
eventuell förmögenhet i deklarationen.

Då och då dyker frågan upp, hur den skall förfara
som till exempel blir bestulen på sin lön eller på
dyrbara varor i sin affär. Det kan synas hårt att betala
skatt för en inkomst som man blivit bestulen på, men
det är man nu en gång skyldig till. Den bestulne har
fått inkomsten och skall då också erlägga skatt för
den. Man kan inte betrakta fallet då han blir bestulen
på inkomsten på annat sätt än då han köper
värdepapper, som under året blivit värdelösa, eller spelar
bort sina pengar på kort. Blir man bestulen på varor i
sin affär, är detta en ren kapitalförlust som inte får

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 15 22:38:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-2/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free