Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie — krigare och stormän - I motgångens tid - Mecenat och kulturfrämjare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE LA GARDIE 697
Magnus Gabriel De la Gardie. Målning av David Beck. T. h. ses en modell i Stockholms stadsmuseum av Jakob De la Gardies
ståtliga slott Makalös, »den praktfullaste av alla byggnader i Stockholm». Slottet var beläget invid Strömmen i Stockholm,
nedanför Kungsträdgården, och vattnet sköljde nästan den breda entrétrappan. Palatset, som uppfördes 1635—42, indrogs till
kronan 1680, blev 1793 dramatisk teater och brann ned 1825.
I motgångens tid
Det franska förbundet var en personlig triumf för
De la Gardie och betecknar måhända höjdpunkten i
hans politiska bana. Men snart kom bakslaget. Efter
förmyndarregeringens upplösning var De la Gardie en
tid ett slags förste minister hos den unge Karl XI, hans
hustrus brorson. Men tilltagande bekvämlighet gjorde
honom benägen att allt oftare draga sig undan till sina
gods, och därigenom gick makten honom ur händerna.
Kriget avslöjade mycket som var ihåligt i den förra
styrelsens förvaltning. Då efterräkningarna kom med
förmyndarräfsten och reduktionen, var De la Gardie
en av dem som drabbades hårdast. Hans levnadsafton
fördystrades av ekonomiska svårigheter. »Så sant som
Herren lever, är det mig omöjligt längre att uthärda.
Fattigdom, smälek och att jag ingenstädes kan erhålla
rätt äro svårare anstötar än att mänskliga krafter hinna
däremot att uthärda ... Jag är trött av suckande, hela
dagen går jag sorgsen.» Så klagade den åldrande
mannen.
Mecenat och kulturfrämjare
De la Gardie var en av vårt lands verksammaste
och frikostigaste kulturfrämjare. Som mecenat kan
han tävla med Gustav II Adolf, Gustav III och Alfred
Nobel. Den som besöker Uppsala universitetsbibliotek
blir genast ställd inför dess största dyrgrip, den
gotiska bibelöversättningen, som De la Gardie 1662 skänkte
biblioteket, bunden i drivet silver (därav namnet
Co’-dex argen’teus, »silverboken»). Även många andra
dyrbara handskrifter, särskilt fornisländska, har
hamnat i Uppsala tack vare De la Gardies frikostighet. Vid
sina många byggnadsföretag — Läckö, Venngarn,
Karlberg, palatset Makalös i Stockholm och många andra
— sysselsatte han en stor mängd arkitekter,
bildhuggare och målare, och dessa fick även arbete vid
restaureringar av kyrkor och andra offentliga byggnader,
vilka bekostats av honom. Bland dessa märks
Värnhems gamla klosterkyrka. Den bestämde han till
gravkyrka åt sig och sin gemål, och i dess minneskapell
är uppställda två statyer av bly, den ena över Magnus
Gabriel och den andra över hans fader, Jakob De la
Gardie.
De la Gardie var även en av sin tids flitigaste och
skickligaste brevskrivare. Största delen av hans ur
kulturhistorisk synpunkt värdefulla brevväxling finns
förvarad i Riksarkivet i Stockholm. Han ägde en
otvetydig litterär begåvning, om vilken vi har ett ännu
levande vittnesbörd i vår psalmbok som i nr 555 bevarar
en av de psalmer han skrev under sin ålderdoms
olyc-liga år, då han hälsade döden som en vän: »Jag
kommer av ett brusand’ hav på rätta glädjestranden.»
45—405843 ii
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
