Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie — krigare och stormän - Gustav Adolfs »fältherre» och Kristinas förmyndare - Drottningens gunstling - Vid rikets roder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6g 6 DE LA G ARDI E ________________________________
Makalös (i Kungsträdgården, Stockholm) var ett av
hans större byggnadsföretag. Då hans yttre framgångar
var som störst, friade han till Ebba Brahe och vann
hennes hand. Midsommardagen 1618 firades
bröllopet på Stockholms slott; alla kungliga personer var
närvarande, men Gustav Adolf, som en gång av
politiska skäl måst avstå från Ebba Brahes hand, begav sig
under bröllopsdagarna ut i skärgården för att provsegla
ett nytt fartyg! I Ebba Brahe fick De la Gardie en klok,
praktisk och ekonomiskt sinnad hustru. Fransmannen
Ogier, som 1635 besökte »fältherren» på Jakobsdal,
skildrar i sin dagbok sin och sitt sällskaps förvåning
över att en så berömd och fömäm man kunde bo så
torftigt, i rum med trästolar och slätrappade väggar
utan bonader — med så enkel bostad skulle inte
ens en parisisk småhandlare eller hantverkare vilja
nöja sig!
Jakob De la Gardies senare levnadsår fördystrades
av en tilltagande blindhet. Då man misstänkte starr på
båda ögonen, efterskickades en bonde från Kurland;
han skar i ögonen och hällde i något slags vatten, men
det gjorde endast det onda värre. När en läkare från
Lübeck slutligen infann sig, kunde det onda ej botas.
Den gamle fältherren bar dock tåligt sin olycka.
Drottningens gunstling
Magnus Gabriel De la Gardie (1622—86), son till
den föregående. — Den 20 juli 1646 avgick från
Göteborg en märklig eskader, bestående av ett kronans
linjeskepp och fem fregatter. Ombord befann sig den
24-årige greve Magnus Gabriel De la Gardie med en
hovstat på mellan 200 och 300 personer. Drottning
Kristina hade utsett sin gunstling till ambassadör vid
det franska hovet för att fullgöra en del politiska
uppdrag men kanske i främsta rummet för att han skulle
få visa sig i all sin glans. Det franska sändebudet i
Stockholm Chanut hade givit den unge ambassadören
goda vitsord: han står i intelligens vida över
medelmåttorna; han är beslutsam och slagfärdig i saker som
han känner till men tillika en försiktig herre, som inte
tar onödiga risker; han är frikostig och lysande,
känslig för vänlighet och gott bemötande.
Kort efter sin hemkomst firade greve Magnus
bröllop med drottningens kusin pfalzgrevinnan Maria
Eufrosyne. Frändskapen med drottningen stärkte
ytterligare hans ställning. Han får gods och gårdar i
mängd, han skickas som general ut i det tyska kriget,
han blir lagman och riksskattmästare. Han tar livlig
del i hovets nöjesliv och kan icke fritagas från ansvar
för det slöseri som utvecklades under Kristinas sista
regeringsår. Men så kommer bakslaget — plötsligt som
en blixt från klar himmel. I december 1653 blir den
lysande och mäktige gunstlingen portförbjuden vid
hovet.
Med Karl X Gustavs tronbestigning 1654 inträdde
en ny vändpunkt i De la Gardies liv. Den nye
konung
en, som var hans svåger, tog honom till nåder. Han
återfick visserligen ej det förlorade
riksskattmästar-ämbetet, men han blev generalguvenör i
Västergötland. Som fältherre i polska och ryska krigen visade
han sig dock icke hålla måttet. På sin dödsbädd utsåg
Karl Gustav honom till rikskansler, och i denna
egenskap blev De la Gardie en av de främsta
medlemmarna i Karl XI :s förmyndarregering.
Vid rikets roder
Nu började det mest lysande men också mest
omstridda skedet i De la Gardies liv. I spetsen för den
svenska stormakten intog han en ställning som skänkte
inflytande och berömmelse långt utanför Sveriges
gränser. Men regeringen var splittrad, och De la Gardie
blev en av huvudaktörerna i partistriden. Han var en
utpräglad aristokrat och avgjord motståndare till de
försök att stoppa godsavsöndringen till adeln, som
framför allt gjordes av riksskattmästaren Gustav
Bonde. Utdelandet av frälsegods, som under Kristinas
tid tagit så stora proportioner, fortsatte alltjämt, fast
i mindre skala. Denna adelsvänliga politik hade
närmast till följd att statens redan förut hårt ansträngda
finanser ytterligare försämrades.
Inom utrikespolitiken var De la Gardie förespråkare
för allians med Frankrike. Släktens franska
härstamning och minnet av det lysande mottagandet i
Frankrike spelade säkert en viktig roll härvidlag. Kanske var
han heller inte okänslig för de personliga
penninggåvor han fick av Ludvig XIV — en gång fick han som
faddergåva 20 000 riksdaler. Avgörande för De la
Gardies ställningstagande var dock politiska skäl.
Förmyndarregeringen insåg att det var nödvändigt att
bryta den isolering Sverige råkat i. För att kunna
försvara sina erövringar måste det äga åtminstone
någon bundsförvant bland de europeiska stormakterna.
Det rådde emellertid inom regeringen delade meningar
om vilken maktkonstellation Sverige skulle ansluta sig
till. Häftiga strider fördes mellan det franskvänliga
partiet under De la Gardie och dem som ville en
anslutning till Frankrikes fiender, England och
Nederländerna.
Slutligen segrade De la Gardie, och ett
svenskt-franskt subsidiefördrag avslöts 1672. Detta innebar
att Sverige fick ett årligt penningbelopp (subsidier)
mot förbindelse att bistå Frankrike, om detta land
råkade i krig. Under debatterna i rådet hade särskilt
Johan Gyllenstierna förespått, att alliansen snart skulle
föra Sverige in i ett europeiskt krig. De la Gardie
menade däremot, att alliansen var en fredsgaranti.
Oppositionen fick rätt. Trots detta synes förbundet med
Frankrike ha varit det för tillfället enda godtagbara
alternativet för Sverige, om det ville bryta sin
politiska isolering och effektivt förbättra finanserna. Man
måste betänka att Frankrike under Ludvig XIV var
Europas mest uppåtgående stormakt.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
