Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurvärlden — från amöba till människoapa - Djurarternas antal - Utbredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DJURVÄRLDEN 715
FRÅN AMÖBA TILL MÄNNISKOAPA
Djurvärlden. Man indelar sedan gammalt de
levande organismerna i växter och djur. I allmänhet
erbjuder det ingen större svårighet att avgöra vart en
representant för högre stående organismer hör; djuren
har i regel rörelseförmåga under det att växterna är
fastsittande. En del djur är emellertid fastvuxna vid
underlaget, t. ex. koralldjuren, som bygger upp
korallrev mest i varmare hav, och flodsvamparna, som
förekommer här och där i sötvatten i vårt land. Svårast är
det att avgöra huruvida de lägsta varelserna, de
encelliga, är växter eller djur. Inom somliga grupper,
t. ex. gisselorganismernas, finns varelser som lever
som växter och andra som lever som djur. Det finns
t. o. m. sådana som kan leva ömsom som djur och
ömsom som växter. Någon bestämd gräns mellan
växt-och djurvärlden kan sålunda inte dragas upp.
Den viktigaste skillnaden mellan växter och djur
finner vi i organismernas sätt att upptaga näring.
Växterna kan ta upp oorganiska ämnen och därav bilda
organisk substans. De tar upp kolsyra från luften och
vatten från marken och bildar därav under solljusets
inverkan stärkelse. Ur kvävehaltiga oorganiska
ämnen bildar de äggviteämnen (se Assimilation). Djuren
däremot måste alltid ha tillgång till organisk substans.
De lever av växter eller av andra djur. Djurvärlden är
alltså beroende av växterna, eftersom det endast är de
senare som kan bygga upp organisk substans.
Djurarternas antal
Att ange hur många olika arter av djur som lever
på jorden är inte möjligt, eftersom många ännu är
oupptäckta. De nu beskrivna arterna torde emellertid
uppgå till över 800 000. För jämförelsens skull kan
nämnas att antalet kända växtarter belöper sig till
omkring 250 000. Sammanlagt finns sålunda mer än
en miljon kända olika levande varelser. Av djurarterna
finns i Sverige bortåt 35 000. Vårt land är ganska väl
utforskat men ännu torde åtskilliga 1 ooo-tal arter vara
oupptäckta. Nedanstående tabell visar ungefärliga
antalet beskrivna arter på hela jorden och i vårt land
inom några grupper av djur:
Jorden Sverige
Djurgrupp Antal Antal
Däggdjur ......................... 6 000 60
Fåglar ......................... 13000 230
Fjärilar ....................... 100 000 2250
Skalbaggar ..................... 250 000 3 800
Tvåvingar (flugor, myggor, lop-
por) ............................ 53 000 3 800
Steklar .......................... 70 000 5 500
Skinnbaggar ...................... 23 000 1 100
Trollsländor ..................... 2 500 54
Utbredning
Man lär sig ganska snart i skolan, att vissa djurarter
är typiska för vissa länder och att djurrikedomen
växlar i olika trakter på vår jord. Är man aldrig så litet
biologiskt intresserad, frågar man sig snart vad
orsaken är till arternas olika förekomst och utbredning.
Så lätt att besvara är ej denna fråga. Det finns många
olika faktorer som inverkar på djurens förekomst och
utbredning. Först och främst spelar de enskilda
djurarternas uppkomst och utveckling en mycket stor roll.
På olika delar av jorden har olika djurarter
utvecklats, och därifrån har de sedan kunnat spridas.
En djurarts möjlighet till utbredning beror i
väsentlig grad på de geografiska förhållandena. Hav och
land har inte alltid varit fördelade på samma sätt som
i våra dagar. Områden som förr har hängt samman har
kanske senare blivit isolerade, eller också har
förhållandet varit det omvända. Hav och land är naturliga
gränser för såväl havs- som landdjurens utbredning.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
