Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurvärlden — från amöba till människoapa - Djurens bon - Djurens livslängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DJURVÄRLDEN 719
Arktis’ djurvärld.
Spigghanen bygger boet av växtdelar och tvingar in
honan i det vid äggläggningen; sedan vaktar han
rommen och de framkläckta ungarna. Labyrintfiskarna,
som man kan odla i akvarium, gör bon av luftblåsor
som spottas ut. Blåsoma omges av slem och hålls
samman därav till en stor klump, och i denna lägger
honan rommen. Liksom hos spiggen står hanen på
vakt. Om ungarna ger sig ut olovandes tar han dem i
munnen och spottar in dem i boet.
Fåglarna har de mest konstfärdiga bona. Det finns
visserligen även bland dem sådana som inte bygger
bon, t. ex. göken, och många som lägger sina ägg i
fördjupningar i marken, men de flesta har bon i vilka
äggen ruvas, ungarna växer upp och föräldrarna kan
söka skydd.
Bland däggdjuren är många gnagare kända för att
ha bon grävda i marken. Kaninerna gräver ett
omfattande gångsystem under marken, och flera kaninhonor
kan ha ungar i samma bo. En del gnagare gräver långa
ingångskanaler, särskilda förrådsrum, »barnkammare»
och till och med särskilt avträde, t. ex. murmeldjuret.
Det finns också sådana som inte bygger några bon alls.
Haren har bo i var buske, sägs det. Bland rovdjuren
finns sådana byggmästare som räv och grävling med
gryt. Björnen brukar reda sitt ide under något
klippblock eller någon rotvälta, men det inträffar också att
han gräver i en backe. Gorillorna bygger risbon uppe i
träden, i vilka honorna och ungarna tillbringar natten,
medan hanen ibland har ett särskilt bo på marken.
Djurens livslängd
Man träffar ganska ofta på uppgifter att djur
sådana som örnar, korpar, gäddor m. fl. kan nå en
aktningsvärd ålder. I regel hänför sig iakttagelserna till
djur som hållits i fångenskap och sålunda levt under
onormala förhållanden.
Med hjälp av ringmärkningen har man numera
möjlighet att undersöka åldern på fåglar som lever i
frihet. Ofta sätter man ringar på fåglarna då de är ungar,
och med ledning av datum för återfynden kan man lätt
beräkna åldern. Den genomsnittliga livslängden är
ganska kort. Uttryckt i månader är den för
Stare ................ 18
Sångtrast ............ 19
Gråtrut .............. 29
Tornuggla .......... 38
Tornsvala .......... 55
En del fåglar blir säkerligen betydligt äldre. Korpen
beräknas leva i genomsnitt 20 år och uppgifter om
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
