Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egypten — pyramidernas och faraonernas land - Det gamla Egypten - Det gamla Egypten och dess odödlighetslängtan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EGYPTEN 773
Hela den gamla egyptiska kulturen vilar på dödskulten. Här ses en sida ur dödsboken, som var avsedd att hjälpa den avlidne
efter döden fram till ett frikännande domslut inför Osiris. Den avlidnes hjärta vägs på rättfärdighetens våg, medan guden
Thot i form av en babian övervakar det hela. På tronen sitter Osiris.
Det gamla Egypten
Det gamla Egypten och dess odödlighetslängtan
Ingenstädes i världen möter oss människans
odödlighetslängtan och odödlighetstro i mer monumental
gestalt än i det gamla Egypten. Ty vad är Egyptens
pyramider, gravarnas målningar och reliefer, de rika
skatter som klippgravarna gömt i Konungarnas dal
och Drottningarnas dal om inte ett uttryck för denna
allt överskyggande tanke att skapa åt den döda
mumifierade kroppen ett säkert hemvist, där den kan
återfinnas av den sökande själen? Och skulle ändå, alla
försiktighetsmått till trots, den dödes kropp försvinna
eller förintas, då fick inte själen lämnas utan
möjlighet att finna en mänsklig gestalt att ta sin tillflykt till.
Därför ställde man i den dödes vilorum statyer av
honom, ofta konstverk av sällsynt värde. Liksom
gravskulpturerna av den döde icke tillkommit som en gärd
åt minnet, såsom i vår tid, eller för sitt
skönhetsvär-des skull, var inte heller grawäggamas målningar och
gravgodsets rikedom på utsmyckande detaljer blott
och bart slösande prakt. Allt skulle tvärtom tjäna att
genom sina heliga emblem eller andra rituella ting
förhjälpa den döde genom dödsrikets alla obeskrivbara
besvärligheter fram till Osiris’ rike.
Om dödsceremonierna var av vikt för vanliga
egyptier, var de dubbelt betydelsefulla för farao, den
främste av alla människor, själv både människa och gud.
Tidigast ansågs han vara en uppenbarelse av den
falkhövdade solguden Horus, senare betraktades han
såsom solguden Ras son. Efter döden blev han ett med
dödsguden, med Osiris. Ingen möda varför stor, dådet
gällde att för alla tider säkerställa hans jordiska
hemvist. Pyramidtidens faraoner begynte redan vid sin
tronbestigning byggandet av sina väldiga
gravbyggnader.
Mot bakgrunden av dessa fakta bör man se Egyptens
minnesmärken för att i någon mån förstå dem.
Intet under att dessa jättemonument alltid
tilldragit sig eftervärldens uppmärksamhet och undran. Så
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
