Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Einstein, Albert — relativitetsteorin och dess skapare - Även rum, tid och energi är relativa begrepp - Newtons lagar gäller alltjämt — approximativt - Experimentella bevis för Einsteins teorier - Einsteins allmänna relativitetsteori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
786 EINSTEIN ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––-
tiva begrepp. Det som från en viss synpunkt ter sig
som två samtidiga händelser kan från en annan
synpunkt betyda det ena först och det andra sedan.
För det fjärde är även uppfattningen eller
mätningen av massa relativ. Kroppars massor på C synes från
B ökade i proportionen
och omvänt. Detta innebär, att till en kropps vilomassa
m0 lägges ett masstillskott, som beror av rörelsen. Till
kroppens ursprungliga massa m0 kommer alltså dess
rörelseenergi. Konsekvenserna av Einsteins lära på
denna punkt är märkliga. Massa och energi
framträder som varandras motsvarigheter. Det finns djupare
sett ingen skillnad mellan massa och energi. Varje
materiell kropp av massan m gram har en
energimotsvarighet av m • c2 erg, där 1 erg är obetydligt
mer än en miljondel av 1 kpm. Då emellertid c är
30 000 000 000 cm/sek., är energiinnehållet i enbart
1 g materia svindlande stort. Varje g-vikt motsvarar
inte mindre än 25 miljoner kilowattimmar! Av den
nyss anförda massformeln följer också, att omvänt
varje slags energiform har en viss massmotsvarighet,
dvs. att varje energitillstånd äger vikt och påverkas
av gravitationsfält, i vilka det befinner sig. Lägg också
märke till att tröskelvärdet för fysikaliska hastigheter
även framgår av formeln för masstillväxt. När
hastigheten v närmar sig ljushastigheten, växer den av
rörelsen betingade massökningen lavinartat. Oändligt
stor kan likväl inte massökningen bli.
I den allmänna relativitetsläran har vi att
uppmärksamma, att varje gravitationsfält, t. ex. vår jords
tyngdkraftfält, med lika rätt kan ersättas av ett
acce-lerationsfält. Detta är ett annat uttryck för den
ekviva-lensprincip, som genomtränger hela relativitetsläran.
Mera om den allmänna relativitetsläran längre ner.
Newtons lagar gäller alltjämt — approximativt
Det kan tyckas som om dessa revolutionerande
teorier skulle representera ett större tvång än nöden
kräver, innebära en oskön och därför osannolik
komplikation av den »enkla» verklighet omkring oss som har
givit mänskligheten en till synes så harmonisk
världsbild som den Newtonska. I matematikens ljus
framstår dock Einsteins teori såsom lika harmonisk som
Newtons och har dessutom till skillnad från den
senare det övertaget att noga stämma med observerade
fakta. Ingen behöver likväl tro, att Einstein har satt
Newtons eller andra fysikaliska lagar ur kraft - i
det stora hela gäller de med mycket god noggrannhet
inom den lilla del av världen som är vår. Det är
endast när man har att göra med enorma hastigheter
som någon märkbar skillnad uppstår. Newtons lagar
representerar med andra ord det specialfall som i stort
sett gäller för världen närmast omkring oss.
Experimentella bevis för Einsteins teorier
Det första avgörande beviset till Einsteins förmån
erhöll man så sent som 1919 i samband med
observationer vid en total solförmörkelse i Brasilien. Då
ljusstrålning har tyngd, måste ljuset från en stjärna
avböjas något när det passerar nära intill solen. Det
framgår av figuren, att stjärnorna skenbart måste
flytta sig ut från solskivan, när man jämför med
deras läge på natthimmeln. Einstein hade beräknat
avvikelsen till 1,75", och det var just värden av i
medeltal denna storleksordning man vid observationerna
konstaterade.
Något senare fann man, att den sedan gammalt
kända s. k. perihelförskjutningen hos planeten
Merku-rius’ bana på ett tillfredsställande sätt kunde
förklaras genom Einsteins teori. Enligt denna skulle
förskjutningen på 100 år uppgå till ca 43", medan man
faktiskt observerat 41". Men här var också andra
-ehuru mera osannolika — förklaringar tänkbara.
Resultaten av mätningarna vid solförmörkelsen 1919
gjordes till en journalistisk sensation av första
ordningen, och den dittills utanför fackmännens krets
nästan okände Einstein hyllades världen över som
skapare av »den djärvaste av alla teorier». Sedan dess har
Einsteins speciella relativitetsteori bekräftats på en
mångfald olika sätt, bl. a. genom mätning av
våglängden hos snabba kanalstrålar, genom
accelerationsbe-räkningar för cyklotroner, interferensmätningar osv.
Från vissa radioaktiva ämnen utslungas elektroner
med en hastighet som kan uppgå till 99,8 % av ljusets.
Enligt Einsteins massformel här ovan ökas härvid
deras massa till det 16-faldiga, och detta har också
blivit uppmätt vid försök med Wilson-kammare (se
Radium).
Einsteins allmänna relativitetsteori
Åren 1917-19 framlade Einstein sin allmänna
relativitetsteori, vilken icke på något sätt bryter mot den
speciella men som givit den så att säga en ny ram. Till
denna teori har utom Einstein den polske
matematikern Minkowski lämnat väsentliga bidrag. Den är en
skapelse av i lika hög grad matematisk som filosofisk
innebörd och har givit oss sådana begrepp som
fyr-dimensionell värld, rumstids-koordinater, rummets
krökning osv. Det ligger - tvärtemot vad mången
velat tro - intet av metafysik i dessa begrepp; de
har tillkommit endast som ordsymboler för
matematiska kvantiteter. Som instrument för sin analys
använder Einstein en av tysken Riemann uppställd
generell geometri, av vilken Euklides’ geometri kan
uppfattas som ett specialfall. Man kan säga, att
Riemann förhåller sig till Euklides på liknande sätt som
Einstein till Newton. — En följdsats av den allmänna
relativitetsteorin är den — att rummet är ändligt men
obegränsat, att begreppet rum är relativt i förhållande
till massa och energi samt att, som följd härav,
världs
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
