Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eko — hur ljudet reflekteras - Ljudets hastighet - Ekot åstadkommes genom ljudets reflexion - Ekoeffekten fordrar ett visst avstånd - Akustiska problem - Ekolodning och radar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
792 EKO
HUR LJUDET REFLEKTERAS
EkO. Om t. ex. en elektrisk ringklocka hängs upp
i ett kärl ur vilket luften bortpumpas, hörs klockans
ringningar allt svagare, ju mer luften i kärlet
avlägsnas. Det måste nämligen mellan den ljudande
kroppen och vårt öra finnas något ämne som kan överföra
ljudet. Vanligen är detta ämne luft, men det kan
också vara t. ex. vatten (en dykare hör utmärkt) eller
ett fast ämne, såsom trä (även en svag skrapning mot
t. ex. ett bord hörs tydligt, om man lägger örat intill
bordet).
Till jämförelse må nämnas, att ljuset från solen
och andra stjärnor når fram till oss genom den tomma
irymden.
Ljudets hastighet
Ljudet behöver en viss tid för att utbreda sig från
ett ställe till ett annat. Detta framgår därav, att om
man på avstånd iakttar, låt oss säga, en stenhuggare
i arbete, höres hugget litet senare än man sett det.
Ljuset går så fort (30000 mil i sekunden), att man ser
nedslaget i samma ögonblick det äger rum, men man
hör ljudet härav något försenat. Av samma skäl ser
man ångan från en avlägsen ångvissla strömma ut
tidigare än man hör signalen. Ju längre bort man
står, desto större blir tidsskillnaden. Undersökningar
av olika slag visar, att ljudet fortplantas i luften omkr.
340 m på 1 sekund (dvs. 1 km på 3 sekunder).
Ekot åstadkommes genom ljudets reflexion
Att ljudet återkastas, kan visas på följande enkla
■sätt. Ett fickur lägges på botten av en hög cylinder av
papp eller dylikt, och man håller en bok eller en
glasskiva över cylindern, så att vinkeln med dess axel
utgör 45°. I en viss bestämd riktning - densamma i
vilken en ljusstråle, infallande längs cylinderns axel,
skulle reflekteras mot en spegel - hörs då klockans
tickande även på stort avstånd.
Genom denna ljudets reflexion uppkommer det
fenomen som kallas eko.
Ekoeffekten fordrar ett visst avstånd
Åskans mullrande beror dels på att knallen, som
uppkommer vid den elektriska urladdningen, når örat
både den direkta vägen och via eko från bergväggar
etc., dels på att blixtbanan oftast är så lång, att
skillnaden i ljudets gångtid från dess olika punkter kan
uppgå till flera sekunder.
I ett vanligt medelstort rum märker man däremot
inte ljudets reflexion. Örat kan nämligen inte åtskilja
två på varandra följande ljud av samma slag om
tidsskillnaden dem emellan är mindre än bio sek. Då
ljudets hastighet är omkr. 340 m/sek., är det tydligt, att
om man vill åstadkomma ett eko, måste ljudets
sammanlagda väg till och från den reflekterande väggen
vara åtminstone bio av 340 m och alltså avståndet
till väggen minst 17 m.
Liksom många bilder uppkommer av ett föremål,
om det samtidigt speglas i flera speglar, hörs också
under vissa förhållanden ett upprepat eko. Ljudet kan
t. ex. återkastas från hinder, belägna på olika
avstånd och i olika riktningar. Ett berömt exempel
härpå erbjuder Villa Simonetta vid Milano, mellan vars
flyglar ljudet av ett pistolskott hörs återupprepat
många tiotal gånger. Likaså är Loreleiklippan vid
Rhen även av liknande skäl världsbekant.
Akustiska problem
På kortare avstånd hör man däremot, såsom nyss
nämnts, ej något eko. I stället blandas det återkastade
ljudet med det ursprungliga. Härigenom förstärks
ljudet, och detta är orsaken till att en talare lättare kan
göra sig hörd inomhus än ute i fria luften. I större
rum, tomma salar m. m. blir emellertid ljudet liksom
utdraget på grund av reflexionen, så att ett störande
efterljud eller genljud (»efterklang») höres. Detta
söker man få bort genom att bekläda väggarna med
mjuka mattor, gardiner och draperier, vilka kraftigt
absorberar ljudet. Dock bör härvid efterklangen inte
helt och hållet utsläckas, vilket sker om för mycket
ljudabsorberande material finns i lokalen - rummet
verkar då »dött» i akustiskt hänseende.
Ekolodning och radar
Ljudets reflexion utnyttjas bl. a. för lödning.
Därvid utsändes från ett fartyg en skarp ljudsignal,
vilken efter reflexion mot havsbottnen återkommer till
fartyget. Den korta tid ljudet behöver härför - dess
hastighet i vatten är 4 ggr så hög som i luft - mätes
med s. k. ekolod. På detta sätt kan en djupmätning
över stora sträckor ske, medan fartyget går för full
fart.
En liknande metod, som kom till användning vid
havsundersökningarna under Albatrossexpeditionen,
var att en sprängladdning avfyrades på avsevärt djup
under fartyget. Härvid registrerades dels den direkta
ljudvågen och dels ekot från bottnen. En del av ljudet
trängde ned genom oceanavlagringarna och
reflekterades från den fasta klippgrunden, varigenom det
blev möjligt att mäta sedimentskiktens mäktighet även
på de största oceandjup.
Ekoverkan ligger också till grund för
avståndsbe-stämning medelst »radar», varvid vågorna dock inte
är av ljudkaraktär utan består av riktad
kortvågs-radio. Se härom Radar.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
