Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska maskiner — generatorn, motorn och omformaren - Transformatorer - Likriktare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISKA MASKINER 813
ström. Enfastransformatorn består av en järnkärna av
sammanpressade plåtar. Kärnan är formad till en
sluten magnetisk krets, på sätt som angivits i fig. 11,
vilken är en schematisk bild av en
enfastransforma-tor. De båda vertikala »benen» omsluts av
primär-lindningen och sekundärlindningen, som är helt
isolerade från varandra. Då växelström släpps in i den
förra, alstras i järnkärnan ett slutet magnetiskt fält,
som varierar i styrka och riktning i samma takt som
primärströmmen. På grund av magnetfältets
variationer alstras i sekundärlindningen en växelspänning,
som ger upphov till en växelström, om dess ändar
förenas, t. ex. genom en växelströmsmotor. En
trefastransformator har tre ben, där varje ben omsluts av
såväl primär- som sekundärlindning för resp, faser.
Se vidare Kraftverk.
Om transformatorn är avsedd att förvandla
lågspänd ström till högspänd, är primärlindningen utförd
med förhållandevis få lindningsvarv och
sekundärlindningen med större lindningsvarvtal. Vill man alstra
en sekundärspänning som är tio gånger så hög som
primärspänningen, så utföres sekundärlindningen med
ungefär tio gånger så många lindningsvarv som
primärlindningen. Vid nedtransformering från hög- till
lågspänning, t. ex. från 10 000 volt till 500 volt, är
primärkretsens lindningsvarvtal ungefär 20 gånger så
stort som sekundärkretsens. På grund av de höga
spänningar som ofta förekommer i transformatorer måste
lindningarna vara väl isolerade. De är därför ofta
nedsänkta i ett slutet plåtkärl fyllt med en väl isolerande
olja. Produkten av spänning och ström (effekten) är
ungefär densamma i primär- och sekundärlindningen.
Om därför spänningen transformeras upp tio gånger,
blir strömmen i sekundärkretsen blott tiondelen av
primärströmmen.
Likriktare
För omformning av växelström till likström används
dels ovan nämnda roterande omformare, dels
speciella likriktare med endast stillastående delar. Dessa
grundar sig på den egenskapen, att dess ventiler
släpper igenom ström blott i en riktning. Bland sådana
ventiler märks rörventiler, kvicksilverventiler,
torrventiler (kopparoxidul- och selenventiler). De på
torrventiler baserade likriktarna har bl. a. fått stor
användning för laddning av ackumulatorer.
För större effektbelopp är kvicksilverlikriktaren
den mest använda typen. Denna har under de senare
årtiondena undergått en betydande utveckling, varvid
bl. a. företag som Brown Boveri i Schweiz samt ASEA
uträttat ett viktigt pionjärarbete. Principen för en
kvicksilverlikriktare framgår av fig. 12. Här
betecknar Ti och T2 primär- respektive sekundärlindningen
hos en transformator. V är ett ventilkärl, A anoder
och K en katod. Den inkommande strömmen går
genom primärledningarna, och därvid uppstår genom
Fig. 10. Interiör från svenska statens kraftstation i Harsprånget,
Sveriges största, utrustad med tre Asea-generatorer på vardera
105 000 kW. De enda detaljer som syns ovan maskinsalsgolvet
är de tre magnetiseringsmaskinerna.
kärlet V en likström som kan utnyttjas vid B.
Ventilkärlet är högevakuerat och innehåller en viss mängd
kvicksilverånga, som utvecklats från katoden, vilken
består av flytande kvicksilver. Ström kan flyta endast
i riktningen från anod till katod. Sedan ljusbåge tänts
mellan katoden och en av anodema, arbetar
likrik-taren efter den principen att katoden alltid genom en
ljusbåge är förbunden med den av anoderna, som
tillfälligt har den högsta spänningen. Härigenom får
katoden en likspänning och utgör plussidan för den
likström som går till B. Genom införande av vissa galler
kan man reglera den uttagna likspänningen.
Likriktarens transformator, som i fig. 12 visats
tre-fasig, anordnas i verkligheten ofta med högre fastal
för att likriktaren skall kunna leverera en så jämn
likspänning som möjligt.
Kvicksilverlikriktare används i stor omfattning för
elektriska järnvägar, spårvägar, elektricitetsverk,
elektrolysanläggningar m. m.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
Fig. 11. Enfastransformator. F’g. 12. Principen för
kvicksilverlikriktare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
