Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelbrekt Engelbrektsson — en svensk folkhjälte - En mäktig folkresning - Sveriges första riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
____________________________________________________________________________ ENGELBREKT 829
FOGDENS BORG BELÄGRAS
Engelbrektstidens av allt att döma mest effektiva belägringsmetod — att röka ut fienden — var på modet ännu på Olaus Magnus’
tid. Med denna enkla men verkningsfulla metod erövrade den upproriska bondehären det ena fogdefästet efter det andra.
rade först att följa Engelbrekts anmaning, men inför
hans kraftfulla uppträdande föll de till föga och
uppsade (den 16 augusti) konung Erik tro och lydnad i
en skrivelse, som söker sin like. Där heter det bl. a.:
»Den tid, vi samman voro i Vadstena hörandes och
övervägandes de ärenden, varom I tillskrivit oss och vilka
vi gärna velat komma till en god ända efter Eder vilja,
så kom oförvarandes Engelbrekt över oss med stor
makt och grep oss och tvingade med värjande hand,
att vi skulle bliva när honom med allmogen och värja
vårt rikes lag och rätt för alla oskäliga skatter, tunga
och mångfaldig orätt, som I och flera på Edra vägnar
under lång tid gjort haven, så framt som vi ej ville
mista livet, ära och gods. Därföre äro vi nu alle med
all Sveriges allmoge så överens och storliga genom
Eder orätt därtill nödde, att vi Eder uppsäga tjänst,
råd och troskap, som vi Eder lovat, svurit och sagt
hava, så att I ej härefter mågen hoppas eller tro på
någon tjänst, råd eller manskap i någon måtto, efter
det I oss ej hållit haven de eder och tro, som I på
helgedomar och rätt kristen tro med uppräckt hand
fullkomligen svurit haven.»
Efter det framtvingade ställningstagandet slöt sig
många av de främsta stormännen till frihetsrörelsen.
Det fortsatta fälttåget planlades, och Engelbrekt
upp
delade sina stridskrafter i tre armékårer. Segertåget
fortsatte genom hela södra Sverige ända till Skånes
gräns, där Engelbrekt tvangs vända av budet om att
konungen nalkades Stockholm med en stor flotta. Erik
fann vid sin ankomst staden inringad av väldiga
bondehärar, och han fick nöja sig med ett stillestånd
i avvaktan på den skiljedom som de svenska herrarna
gått med på.
Sveriges första riksdag
För att skapa klarhet om rikets styrelse under denna
väntetid sammankallades på nyåret 1435 i Arboga det
berömda möte som blivit kallat Sveriges första
riksdag. Här utsågs Engelbrekt till rikshövitsman. Men
herrarna misstrodde alltjämt den mäktige folkledaren
och fruktade för sociala omvälvningar. I det längsta
uppehöll de kontakten med kungen, och då denne
efter nya trohetsbrott förklarades definitivt avsatt på
nyåret 1436, skyndade de sig att välja den unge
marsken Karl Knutsson Bonde till rikshövitsman i
Engelbrekts ställe. Visserligen framtvingade bondeskarorna,
att makten delades mellan deras hövding och marsken,
men detta endast skärpte maktkampen mellan
stormännen och de folkliga elementen. Engelbrekt själv
gjorde på våren 1436 ett nytt segerrikt fälttåg genom
södra Sverige.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
