Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelsk konst — engelska katedralbyggare och målare - Engelska måleriets storhetstid - Romantisk landskapsmålning - Tradition och radikalism - Grafiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
836 ENGELSK KONST
William Hogarth: Flickan med räkorna. Med sin glittrande
friskhet och impressionistiska verv hör denna målning till
den engelska konstens stora mästerverk.
till delikat harmoni. Ett romantiskt drag framträder
ofta redan i hans människoskildring och i porträttens
bakgrundslandskap. Han målade också självständiga
landskap med starkare känslobetoning, än idylliska
och än upprörda.
Romantisk landskapsmålning
Från denna sida av Gainsboroughs konst utgår en
engelsk skola av landskapsmålare av övervägande
romantisk läggning; några av dess medlemmar kom att
betyda mycket för målarkonstens utveckling. John
Crome [krå’om], som utbildat sin stil genom studiet
av Jacob van Ruisdaels konst, gjorde vid fördomsfritt
och vaket naturstudium helt nya iakttagelser över
ljusets och luftens inverkan på landskapets färger, och
ännu längre nådde John Constable [kan’stabl], som
med romantisk grundstämning förenade ett intensivt
studium av dagerns skiftningar. Med genialisk
hänsynslöshet och kraft drevs detta ljusmåleri till sin
spets av William Turner [taTia], i vars mest
karakteristiska tavlor allt genomdränkes och upplöses av
vitglödande ljus eller silvertonade dimmor. Constable
och hans yngre samtida Richard Parkes Bon’ington
väckte stort uppseende vid en utställning i Paris 1824
och bidrog till att inspirera Frankrikes romantiska
måleri. I deras och Turners konst hade också den
franska impressionismen en av sina förutsättningar.
Karakteristiskt för den engelska konstens makalösa
traditionstrohet är att till och med en
revolutionerande målare som Turner åberopade sig på en
förebild ur det förflutna, nämligen Claude Lorrain, och
verkligen hade lärt mycket av honom.
En ytterst egenartad, i sin engelska samtid
isolerad men i nyromantikens Tyskland bättre förstådd
konstnär var William Blake [blejk], skald, målare
och grafiker, vars konst präglas av visionär mystik.
Han målade, huvudsakligen i litet format, religiösa
allegorier av dunkelt innehåll, med ornamentalt
behandlade, svävande nakna gestalter i frigjorda
kompositioner. I modern tid har han rönt mycket hög
uppskattning.
1848 bildade några unga målare en sammanslutning
som sökte sina förebilder hos ungrenässansens
italienska måleri »före Rafael» - prerafaeliterna blev
deras benämning. Ledande inom kretsen var lyrikern och
mystikern Dante Gabriel Rossetti, vars konst i
början var sval och arkaiserande men senare
utvecklades mot sensuell värme och koloristisk fulltonighet.
Ett starkt stöd hade prerafaeliterna i John Ruskin,
som ivrade för en detaljrik realism utarbetad med
en medeltida hantverkares omsorg och skicklighet. Sir
Edward Burne-Jones [ban-djå’ons], som snart
anslöt sig till prerafaeliterna, var den som förblev mest
trogen brödraskapets program, säkerligen icke till
nytta för sin konst, vars 1400-talsstil fick ett
sentimentalt, blaserat och pikant drag. Mera minnesvärd är
den insats han tillsammans med William Morris och
Walter Crane [krejn] gjorde för att höja
konstslöjden och konstindustrin, särskilt bokkonsten.
Deras arbete utgick från nygotikens formförråd och
förebådade jugendstilen. Genom sitt energiska krav
på konstnärlig kvalitet lade de grunden till
konsthantverkets renässans i modern tid.
Tradition och radikalism
Det engelska nutidsmåleriet visar i det stora hela
samma traditionstrogna konservatism som utmärkt
Englands konst i århundraden. Dock har under de båda
senare decennierna också radikalare riktningar som
kubism och surrealism fått engelska företrädare. Det
största namnet är skulptören Henry Moore [må’],
som skapat ett av vår tids ytterst få fullvärdiga
religiösa verk. Bland moderna målare må nämnas
porträttmålaren Augustus John, Percy Wyndham Lewis
[lo’is] och Paul Nash, de senare med en linjärt
konstruktiv form och dragning åt surrealism.
Grafiken
Grafiken har sedan 1700-talet stått högt i
England. Bland 1800-talets och nutidens tecknare och
grafiker bör nämnas den elegant dekadente
svart-vit-mästaren Aubrey Beardsley [bfadsli], sir Francis
Seymour Haden [hejdn], Frank Brang’wyn och
Muirhead Bone [bå’on].
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
