Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Etiopien — ett afrikanskt kejsarrike - Primitiva seder och låg kultur - Ett bergland omgivet av öknar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
864 ETIOPIEN ____________________________________________________________________________________________
Bilden förefaller hämtad ur någon historisk film men visar i själva verket en autentisk detalj i den storslaget barbariska
trupprevy som avslutade hyllningarna vid kejsar Haile Selassies kröning 2 november 1930.
ETT AFRIKANSKT KEJSARRIKE
Etiopien. För flertalet västerlänningar var
Etiopien eller Abessinien fram till 1934 huvudsakligen ett
namn. Kunskaperna om Afrikas sista självständiga
rike var obetydliga. Det italienska erövringskriget
1935-36 skulle emellertid göra landets karta, folk och
seder välbekanta för all jordens tidningsläsare. Det
brittiska fälttåget under andra världskriget, som 1940
-41 ånyo drev bort italienarna och återinsatte
landets infödde härskare på hans tron, gav åter en
påminnelse om landet.
Haide Selas’sie, Ne’gus Neges’ti (konungarnas
konung) och Lejonet av Juda, anser sig kunna leda
sina anor tillbaka till kung Salomo och drottningen av
Saba. Han härskar över ca 15 miljoner människor,
glest spridda över ca en milj, km2 berg, öknar,
högslätter och dalar.
Till de härskande stammarna hör endast den
tredjedel av folket, som bor i de centrala provinserna
Am-ha’ra, Tigre, Godjam och Schoa. De är ett biandfolk
av semiter och hamiter, talar ett semitiskt språk,
am-hariskan, landets officiella språk, och är koptiska
kristna. Av de övriga folken, vilka talar ett sjuttiotal
skilda dialekter och språk, är de hamitiska gallaerna
i södra delen av landet de talrikaste, mer än halva
befolkningen; de är splittrade på kristen,
muhammedansk och hednisk religion. För övrigt finns
somadi-folk, etiopiska judar, s. k. fallascha, vilka funnits i
landet mer än 1 000 år, negrer, särskilt i söder, jämte
en del västasiater och européer.
Primitiva seder och låg kultur
Kulturnivån är i större delen av landet låg och
sederna primitiva. Städerna är få, huvudmassan av be-
Storlek. 1 060 000 km2. - 15
milj. inv.
Berg. Ras Dascha’n (4 620 m),
Kollo (4 200 m).
Viktigaste flod. Blå Nilen
(Abai el. Bahr-el-asrak).
Största sjöar. Tanasjön (1 840
m. ö. h., 3 630 km2 vid
högvatten), Abbajasjön.
Viktigaste produkter. Hirs,
durra, majs, korn, vete,
kaffe, sesamolja, hudar,
skinn, vax.
Städer. Addis Ab’eba ca
340 000 inv., Dirre Daua ca 30 000, Harar ca 25 000, och
Gondar 22 000.
Karta vid art. Afrika.
folkningen utgörs av jordbrukare och herdar. Den
bäst uppodlade delen av Etiopien är området mellan
1 800 och 2 400 m ö. h., den s. k. Vojna Degaregionen,
där säd, sydfrukter, kaffe och bomull odlas. Därovan
vidtar betesmarker och skog. De djupt nedskurna
dalarna har ett hett och fuktigt klimat.
Regn faller rikligast i berglandet (800-900 mm),
huvudsakligen under en utpräglad regntid, då solen
står högst, juli-september, samt till större delen i
åskbyar. De lägre områdena är heta och mycket
torra; Dana’killandet är i stor omfattning öken eller
stäpp.
Ett bergland omgivet av öknar
Etiopien är övervägande ett bergland, som når högst
i norra delen i Ras Daschan (4 620 m). Sydväst härom
ligger i en djup gravsänka Tanasjön (1 840 m), Blå
Nilens källsjö, medan den stora bifloden AtbaTa har
sina källor på höglandets norra sluttningar. Mot syd-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
