Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fackliga organisationer — förhandlingslivets mysterier - Fackföreningsrörelsen - En politisk maktfaktor - England — fackföreningarnas födelseland - Hårt motstånd att övervinna - Fackföreningsrörelsen i de totalitära staterna - Den svenska fackföreningsrörelsen - Den fackliga karaktären tar överhand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
888 FACKLIGA ORGANISATIONER _________________________
journalister och andra - som antingen är
organiserade gemensamt med kroppsarbetarna eller
sammanslutna i egna organisationer.
England — fackföreningarnas födelseland
Fackföreningsrörelsen av modern typ har i alla
länder utvecklats parallellt med industrialismen, och den
framträdde därför tidigast i de länder där det
industriella genombrottet först ägde rum. I Storbritannien
växte och konsoliderades fackföreningsrörelsen
kraftigt med början redan från 1840-talet. Tidigare
fack-föreningsfientlig lagstiftning - vilken betraktade
fackföreningarna som »konspirationer» mot
statsmakten och i överensstämmelse med den tidiga
liberalismens uppfattning ställde dem i samma klass som
sam-hällsfarliga monopolorganisationer bland
företagarna, vilka också var nominellt förbjudna - hade
redan upphävts på 1820-talet. På 1870-talet reglerades
fackföreningarnas juridiska ställning genom ny
lagstiftning. Från Storbritannien spred sig
fackföreningsrörelsen vid mitten av 1800-talet till Tyskland, och
under 1870- och 1880-talen uppstod fackföreningar i
Frankrike, Holland, Belgien och åtskilliga andra
länder på den europeiska kontinenten, i en del fall lierade
med de socialistiska arbetarpartierna eller med andra
politiska partier (»katolska» fackföreningar i t. ex.
Italien, Tyskland och Holland), i andra åter utan
sådana politiska allianser. I några länder, särskilt i
Frankrike och i Sydeuropa, fick den en mer
revolutionär (syndikalistisk) utformning; en liten avläggare
av den syndikalistiska fackföreningsrörelsen finns
även i vårt land (S. A. C.). I Förenta staterna, där
fackföreningar av europeisk typ i större omfattning
bildades med början från 1860- och 1870-talen, fick
rörelsen en stark yrkesprotektionistisk karaktär och
omfattade länge endast fack- eller yrkeslärda
arbetargrupper. Först på de senaste årtiondena har de mera
olärda arbetarkategorierna i USA börjat organisera sig
i fackföreningar. Fackföreningsrörelsen har vidare
spritt sig till Australien, Sydafrika, Sydamerika och
åtskilliga asiatiska länder, där industrialismen gjort
sitt intåg.
Hårt motstånd att övervinna
Dess frammarsch har på det hela taget kunnat äga
rum endast med övervinnande av mer eller mindre
starkt motstånd - vilket gäller om arbetarrörelsen i
dess helhet. Även i demokratiska länder sökte övriga
samhällsklasser, vilka länge var politiskt tongivande,
hindra eller försvåra fackföreningarnas verksamhet,
ibland med klart illegala medel, såsom i Förenta
staterna. Vid slutet av 1800-talet intog de emellertid
en rättsligt erkänd ställning i de flesta europeiska
länder, där den liberala rättsuppfattningen brutit igenom
och demokratiska statsformer var rådande. Efter
sekelskiftet framträdde i växande omfattning
motsva
rande organisationssträvanden bland motparten på
arbetsmarknaden, arbetsgivarna, ordnade
avtalsförhållanden kom till stånd inom allt flera områden, och
skiljedoms- och medlingsinstitutionen började
utveckla sig.
Fackföreningsrörelsen i de totalitära staterna
I absolutistiskt styrda länder var dock
fackföreningarna förbjudna, såsom t. ex. i Ryssland, där en fri
fackföreningsrörelse blev möjlig först efter
revolutionen 1917. Denna hade endast kortvarigt bestånd; efter
sovjetregimens införande blev fackföreningarna
element i dess integrerade hushållningssystem och fick
sig begränsade uppgifter tilldelade: främst att verka
för arbetsdisciplinens upprätthållande och
produktivitetens höjande i de förstatligade företagen. I de
totalitärt styrda länderna upplöstes, såsom redan nämnts,
den fria fackföreningsrörelsen. I stället organiserades
arbetarna under statligt övervakande i tvångsstyrda
korporationer. Detta skedde i Italien på 1920-talet
enligt de riktlinjer som angavs i Carta del Lavoro och i
Tyskland 1933 enligt författningen för Deutsche
Ar-beitsfront. Också i Spanien, Portugal m. fl. länder blev
den fria fackföreningsrörelsen upplöst och arbetarna
inordnade i korporativistiska organisationer. Efter
andra världskrigets slut har de fria fackföreningarna
återuppstått i Italien och Västtyskland.
Den svenska fackföreningsrörelsen
Liksom i andra länder föddes också i vårt land
fackföreningarna ur missnöjet med de ekonomiska
förhållandena. De första sammanslutningarna av detta slag
kom till stånd inom hantverksyrkena efter
näringsfrihetens införande och den starka inflyttningen till
städerna efter 1800-talets mitt. Genom denna inflyttning
fick arbetsgivarna tillgång till billig arbetskraft, och
det låg i de yrkesutbildade arbetarnas intresse att få
något så när fasta och enhetliga löner till stånd. Dessa
första fackföreningar hade en utpräglat
yrkesprotektionistisk karaktär, och man mottog som medlemmar
endast de arbetare som kunde dokumentera
yrkesutbildning enligt övlig sed. Inom en del hantverksyrken
fanns i huvudstaden och andra större städer
hantverks-arbetarsammanslutningar med understödsverksamhet
och sällskaplig samvaro som uppgift (såsom den 1846
bildade Typografiska föreningen i Stockholm och
Stockholms bokbinderiarbetarefackförening från
1872), och de under 1860- och 1870-talen överallt i
landet bildade allmänna arbetarföreningarna
fullföljde allmänna självhjälps- och bildningssträvanden.
Den fackliga karaktären tar överhand
Med början från 1880-talet fick ett antal av dessa
sammanslutningar en utpräglat facklig karaktär, och
många nya föreningar med klart fackliga uppgifter
bildades; en av de första bland dessa var Stockholms snic-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
