Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fartyg och skeppsbyggeri — fartygsbygget genom tiderna - Segelfartygens utveckling i nyare tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARTYG och SKEPPSBYGGERI 907
1600-talet. Holländska
krigsskepp nära stranden. Det till
vänster länsar, det till höger
seglar bidevind. Skroven har
lägre överbyggnader än tidigare
och är rikt utsmyckade med
barocka skulpturer och
målningar. Kanonerna förs på
dubbla däck. Skeppen har inga
stag-segel men råsegel på alla
masterna och en stång med råsegel
ute på bogsprötet. Efter Van
de Veide.
1800-talet. Stort segelfartyg av
stål, fyrmastade barken
Carra-dale, byggd 1889 i Glasgow,
3000 tons lastförmåga. Fartyget
för alla segel och seglar
bidevind för babords halsar. Seglare
av denna typ var de sista som
användes i fraktfart på
världshaven. Foto: Alan Green
Melbourne, 1914.
erade fartyget byggdes industrimässigt, var typer och
benämningar helt internationella. Skeppen namngavs
främst efter sin tackling. Tremastade fartyg med
råsegel på alla masterna kallas fullriggare. Saknas
råsegel på aktersta masten benämnes fartyget
barkskepp. Stora seglare kunde ha fyra master och
kallades även fullriggare eller barkskepp beroende på om
sista masten förde råsegel eller ej. En tvåmastad skuta
med rår på båda masterna kallas brigg. Fartyg med
få eller inga råsegel men med gaffelsegel kallas
skonerter. Av denna typ finns många varianter.
Under 1800-talet byggdes många träsegelskepp i
Sverige, främst i det skogrika Norrland men även på
Smålandskusten, i Blekinge och på Västkusten, där
Göteborg då som nu hade goda skeppsvarv. Endast
några få järnskepp har byggts i Sverige men flera
inköptes från utlandet. År 1880 fanns i Sverige omkring
2 500 segelfartyg mot 550 ångfartyg, år 1900 var
antalet 1 700 resp. 1 050 och år 1944 ströks det sista
segelfartyget ur svenska fartygsregistret. En stor mängd
motorseglare med hjälpmaskiner och reducerade
segel finns dock alltjämt.
Adertonhundratalets senare del kännetecknas av att
segelfartygen förlorar kampen mot ångfartygen.
Genom Suezkanalen, som öppnades 1869, förlorade
segelfartygen farten på Ostindien, och genom Panamakana-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
