Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjordar — en storslagen naturföreteelse - Hur har fjordarna uppstått?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJORDAR 989
Norge äger några av de vackraste och mest berömda fjordbildningarna. Här ses Lysefjorden i Ryfylke.
Fjordarnas hydrografiska förhållanden är ofta
egenartade. Trösklarna kan t. ex. förhindra kalla
bottenströmmar att intränga i fjordarna, vilket givetvis
verkar mildrande på klimatet, och när ruttnande ämnen
avsätts på fjordbottnen, kan vattnet under
tröskeldjupets nivå bli alldeles skämt av svavelväte.
Förutom på Norges västkust förekommer fjordar
bl. a. inom vissa delar av Irland och Skottland, på
Island, Spetsbergen, Grönland, Newfoundland,
Labrador, Nordamerikas västkust från Alaska till Juan de
Fucasundet, i Patagonien och på Nya Zeelands sydö.
I Sverige finns mindre fjordar i Bohuslän, bland vilka
Gullmarsfjorden är den mest typiska. Fjordliknande
partier finns även på ångermanlandskusten.
Hur har fjordarna uppstått?
Fjordarna förekommer uteslutande inom
områden som fordom varit utsatta för nedisning. Det är
därför inte underligt, att man velat förklara dem som
resultat av glaciärernas verksamhet. Iserosionens
be
tydelse för deras bildning är emellertid mycket
omstridd. Sannolikt är fjordarna ytterst betingade av
spricklinjer eller andra svaghetszoner i jordskorpan,
längs vilka floderosion någon tid kan ha verkat, innan
en nedisnings glaciärer sökt sig fram i de redan
anlagda fårorna, vilka glaciärerna upprensat och
fördjupat. Även om de förut omtalade trösklarna i en
del fall utgör ändmoräner eller kan förklaras på
annat sätt, anser dock många forskare, att fjordarnas
»överfördjupning» är ett verk av de forna glaciärernas
erosion. Tänker man sig den norska kusten upplyft
200 m, skulle fjordarna bli långsträckta sjöar av
samma typ som de söder om Alperna belägna Lago
Mag-giore, Lago di Garda m. fl.
Stundom används benämningen fjord för havsvikar
som icke är av den ovan skildrade typen. Så är fallet
med flera av de nordnorska fjordarna, t. ex. Varanger
fjord, som är en trattformig havsarm med mot havet
tilltagande djup, och den grunda (största djup 19 m)
Limfjorden i Danmark.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
