Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjäderfä — höns — ankor — kalkoner — gäss - I Skåne har man mycket gäss - Ankor - Kalkoner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄDERFÄ 993
Björkö samt landskapslagarna lämnar tydliga bevis
för att gässen lika väl som hönsen sedan länge hållits
som husdjur i Sverige. Av Linnés skildring från sin
resa i Skåne framgår, att gåsskötseln hade mycket stor
omfattning på 1700-talet. Under 1800-talet inträffade
däremot en tillbakagång. Gåsskötseln har fortfarande
sin största betydelse i Skåne. Detta landskap
producerar större delen av den stora mängd gäss som
svenska folket konsumerar vid mårtensgåsfirandet 10
november.
Gåsen är av naturen gräsätare men förtär även säd
och får därför på höstarna tillvarata spillsäden på
åkrarna. Moderna skördemetoder och tidig plöjning
av stubbåkrarna gör att det numera blir mindre
spillsäd. Avelsgässen utfodras under vintern med
rotfrukter (helst morötter), kål o. d. samt något havre eller
blandsäd. Gässen bör om möjligt, åtminstone under
parningstiden, ha tillgång till öppet vatten. Det är
mycket viktigt att gåsungarna skyddas mot väta under
de 3 första levnadsveckorna. Även av daggigt gräs kan
de få diarré och dö.
Den tama gåsen anses härstamma från grågåsen.
Genom förädling av en gammal lantras har vår
nuvarande Skåne gås uppstått, som i storlek kan mäta sig
med många utländska raser. Honan väger ca 6 kg och
hanen 8 kg. Bland utländska raser märks den askgrå
Toulouse gåsen [tolo’s-], den vita Emdengåsen samt den
likaledes vita men något mindre italienska gåsen.
Ankor
Ankan härstammar troligen från den vilda
gräsanden. Den tämjdes sannolikt i ganska sen tid. Den
omtalas icke i de svenska landskapslagarna, men Olaus
Magnus nämner den i sin 1555 utkomna Historia om
de nordiska folken.
För att ankskötsel skall kunna bedrivas måste det
finnas en damm, bäck eller annat öppet vatten.
Ankorna är allätare och har stort foderbegär, men kan
under sommaren till stor del livnära sig i en
vattensamling med rik växtlighet. I Sverige är
produktionen helt inriktad på köttproduktion, ty ankäggen har
hos oss ej fått den användning i hushållet som de
förtjänar. För vissa ändamål kan de jämställas med
hönsägg.
Pekingankan är vanligast i vårt land. Den är vit-gul
med näbb och ben gulröda. Därnäst vanligaste rasen
är gul svensk anka, en snabbvuxen anka med god
köttkvalitet, vilken renodlats ur den svenska blå ankan.
Färgen är gul med orangeröda ben. Dessa raser väger
3-3,5 kg. En annan lättfödd och snabbvuxen ras är
den vita Aylesburyankan [ejdsbari-]. Ankor av
utpräglad värptyp är den indiska löpanden och Khaki
Campbell, en korsningsprodukt mellan den förra och Rouen
[roang’]. Äggproduktionen uppgår till ca 150-200 ägg
för gul svensk anka och till 100 ägg per år för övriga
raser.
Kalkoner
Kalkonerna härstammar från Nordamerika, där de
ännu förekommer vilda. Utmärkande för dem är, att
Kycklinguppfödning bedrivs numera i stor skala.
Djup-frysning och konserver har medfört en enorm teknisk
utveckling. I USA finns automatiska rensningsmaskiner och
specialkonstruerade hus med 20 000 kycklingar per rum.
Bilderna visar svensk kycklinguppfödning med 10 dagar
(den översta bilden) resp. 9 veckor gamla kycklingar.
huvud och hals är nakna och vårtbeklädda samt
övernäbben försedd med en hängande hudflik. Till Sverige
infördes kalkoner på 1600-talet, men de har här
aldrig fått samma betydelse som i de anglosaxiska
länderna, där de är en traditionell rätt på julen. Även
hos oss ökar efterfrågan på kalkonkött till julen,
varför uppfödningen då bör vara avslutad. Kalkonhönan
väger 5-8 kg och hanen 11-14 kg. De hos oss
vanligaste raserna är bronskalkon och vit holländsk kalkon.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
