Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Floder — rinnande vatten - Floderna och det moderna näringslivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLODER IOI3
T. v. Isande kall, skummande och ogenomskinligt grå av uppslammat bergmjöl söker sig jökelbäcken ned mot de djupare
dalgångarna mellan mäktiga moränblock och nedstörtade lavinklippor (Monte Rosa i Alperna). T. h. Sakta flytande, mäktig
och bred når floden fram till havet, fartygstrafiken är livlig och kring stränderna hopar sig människornas bostäder
(Yang-tsi-kiangs biflod Huang-pu vid Shanghai).
många och för skarpa krökar, vilket bortsett från
förlängningen av vägen kan medföra faror och
svårigheter för sjöfarten, samt att vattenföringen och
vattenståndet underkastas så små variationer som möjligt.
En viktig roll spelar också det förhållandet om
floderna flyter i en transportgeografiskt lämplig riktning.
Mississippi hade sålunda säkerligen varit av större
betydelse för Förenta staternas näringsliv om den ej
gått vinkelrätt mot de viktiga transportvägar, som
förbinder de livsmedelsproducerande präriestatema i
väster med de österut belägna industriområdena. Volga
däremot bildar en naturlig förbindelselänk mellan av
naturen mycket olika utrustade delar av
Sovjetunionen och intar en dominerande plats i landets
kommunikationsnät.
En speciell funktion som transportvägar har många
älvar i skogrika trakter fått som flottleder. I fråga om
dem är däremot ett snabbt lopp en fördel därigenom
att timret ej hinner att bli vattendränkt och utsatt för
röta på samma gång som transportkostnader och
transporttiden minskas. Här är också utpräglade högvatten
ofta en nödvändig förutsättning för att även små
bäckar och andra tillflöden skall kunna begagnas som
flottleder under en kort period av året.
Forntidens märkliga konstbevattningsanläggningar
har också upplevt en renässans i vår tid. I Egypten
och Indien har väldiga dammbyggen och
bevattningskanaler gjort det möjligt att uppodla områden, som
med foma tiders primitiva teknik låg långt utom
räck
håll för Nilens och Indus’ vatten. Men
konstbevattningen har också spritt sig till andra områden både
i Gamla och Nya världen, till Sudan, Sovjetunionen,
sydöstra Australien, Chile, Argentina och framför allt
till de västra och sydvästra delarna av Förenta
staterna, där imponerande spärrdammar som
Boulder-dammen i Coloradofloden levererar vatten till
vidsträckta odlingar i förut sterila och uttorkade
ökenområden.
På ett område har dock flodernas betydelse i stort
sett otvivelaktigt gått tillbaka i modem tid, nämligen
ifråga om fisket. Detta sammanhänger till stor del
med deras utnyttjande för industrins räkning.
Fabriksanläggningarnas och industriorternas avfall har på
många håll medfört en förgiftning av älwattnet och
katastrofala följder för fisket. Härtill kommer som en
ännu mycket viktigare faktor
kraftverksanläggning-arna, som kräver många och välbelägna fall och en
jämn och rik vattenföring. I de inte minst i vårt
land vanliga långsluttande forssträckorna måste
fallhöjden koncentreras till en eller ett par punkter i
flodprofilen och stora dammbyggen utföras, varigenom
t. ex. laxens insteg i älvarna försvårats eller i värsta
fall helt spärrats. Den jämna vattenföringen har likaså
krävt omfattande sjöregleringar med påföljd att
fiskamas lekplatser spolierats. Förlusten av dessa fisken
väger dock lätt i jämförelse med de ofta enorma
ekonomiska fördelar som vinns genom en förbättrad
energiförsörjning.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
