Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning — varför och hur människan kan flyga - Lättare och tyngre än luften - Aerodynamikens lagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGNING IO33
Den senaste typen i den berömda Douglas-familjen heter DC-7 och gör nära 600 km/tim.
VARFÖR OCH HUR MÄNNISKAN KAN FLYGA
I alla tider har man försökt efterlikna fåglarnas flykt, men först vår tid har lyckats
förverkliga drömmen
FLYGNING. Sedan urminnes tider har
mänskligheten sysselsatt sig med flygproblemet och försökt
efterlikna fåglarnas flykt. Först mångsysslaren och
universalsnillet Leonardo da Vinci (f. 1452) tog dock
på allvar itu med att konstruera en flygapparat, med
vars hjälp en människa med egen muskelkraft skulle
kunna höja sig upp i luften. Han lyckades icke, och
ingen har heller senare lyckats konstruera en
användbar flygmaskin med muskelkraften som drivmedel.
Lättare och tyngre än luften
När det visade sig omöjligt att konstruera någon
flygande apparat, koncentrerades så småningom
intresset på ballonger enligt systemet »lättare än luften»,
och de första praktiska resultaten nåddes av bröderna
Montgolfier [månggålfje’] i Frankrike på 1770-talet.
De använde uppdriften hos varmluft vid sina
ballongförsök och löste i princip konsten att flyga.
Ballongförsöken dominerade under en längre tid
flygforskningen, och bl. a. spelade svensken S. A. Andrée en
mycket framstående roll när det gällde att utnyttja
ballongen för längre upptäcktsfärder.
I och med tillkomsten av förbränningsmotorn
ökades också möjligheterna att använda luftballongen för
olika ändamål (se vidare Luftskepp). Aerostater
kallar man dessa luftfartyg »lättare än luften» på
tekniskt-vetenskapligt språk.
Efter ballongens tillkomst försummades en smula
experimenten med flygmaskiner enligt systemet
»tyngre än luften» - aerodyner, dvs. luftfartyg som
för att kunna flyga måste röra sig genom luften. Dessa
är numera helt dominerande efter att först i slutet
av förra seklet ha fått förnyad aktualitet.
Aerodynamikens lagar
Läran om gasformiga kroppars rörelse samt
luftmotståndet mot rörliga kroppar kallas för aerodynamik
och ger förklaringen till varför man kan flyga.
Ett flygplans flygförmåga grundar sig helt enkelt
på att en svagt välvd yta röres framåt genom luften
66—405843 h
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
