Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning — varför och hur människan kan flyga - Aerodynamikens lagar - Hur luftmotståndet påverkas - Hur flygplanet manövreras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1034 flygning_______________________________________
med en viss anfallsvinkel, dvs. en aning snedställd i
förhållande till sin rörelseriktning. De luftkrafter som
påverkar vingen kan sägas vara uppdelade i en
upp-åtriktad lyftkraft och en bakåtriktad bromskraft.
Lyftkraften är vid horisontalflygning givetvis lika stor som
maskinens tyngd; för stigning måste den ökas, och vid
glidflykt är den mindre än tyngden. Bromskraften
kompenseras av motorns dragkraft - eller, rättare sagt,
propellerns - eller genom glidflykt, varvid
tyngdkraften kan utnyttjas. Vid variation av anfallsvinkeln
erhålles även variation i lyftkraftens och
bromskraftens storlek och inbördes förhållande. Lyftkraften kan
sägas uppkomma dels genom trycket av den under
vingen sammanpressade luften och dels genom
sugningen av den på översidan förtunnade luften. Trycket
bidrar med ca /s och sugningen med 3^ till lyftkraften.
Ju större anfallsvinkeln blir, i varje fall upp till ca
150, desto mera ökar lyftkraften, men vid ännu större
anfallsvinklar uppträder på vingens översida kraftiga
virvelbildningar, som avsevärt ökar bromskraften och
samtidigt minskar den uppåtverkande sugkraften.
Vingens effektivitet minskas härigenom betydligt.
Hur luftmotståndet påverkas
Experimentella undersökningar ger vid handen, att
storleken av den kraft, »luftmotstånd», som uppstår
vid en kropps rörelse i förhållande till luften är
proportionell mot kroppens genomskärningsyta
(vinkel-rät mot luftströmmen), mot kvadraten på hastigheten
samt mot lufttätheten. Dessutom inverkar - i
avsevärd grad - den form kroppen har. Även andra
faktorer har sin betydelse, ehuru icke i lika dominerande
grad; hit hör t. ex. det uppkommande
friktionsmot-ståndet, som är beroende av egenskaperna hos
kroppens yta.
Storlek, hastighet och lufttäthet är faktorer vilka
man i viss utsträckning kan inverka på eller
åtminstone utvälja men vilka icke kan varieras inom alltför
vida gränser. Viktigt är därför, att kroppens form blir
den i varje avseende lämpligaste. Man har därför sökt
sig fram till den s. k. strömlinjeformen hos kroppar,
vilken ger det minsta luftmotståndet, tack vare att
luftens rörelser runt kroppen sker med minsta
möjliga avböjning och med undvikande av
virvelbildningar. (Se art. Friktion.)
På motsvarande sätt måste vingens profil utformas,
men här gäller det inte enbart att hålla luftmotståndet
lågt utan framför allt att erhålla stor lyftkraft. En
mängd olika profilformer har utexperimenterats och
provats, och lämplig profil utväljes alltefter den
egenskap man framför allt vill ha hos flygplanet: stor
bärförmåga, hög hastighet, god stigförmåga etc. Härvid
måste dock hänsyn tas även till rent mekaniska
detaljer i fråga om flygplanets konstruktion (vingens
förstagning, tjocklek m. m.).
Lyftkraft och bromskraft är emellertid beroende ej
blott av själva profilformen hos vingen utan som ovan
nämnts även av dess anfallsvinkel, dvs. vinkeln
mellan vingens korda och maskinens rörelseriktning. Detta
förhållande är av utomordentlig betydelse, då
variation av anfallsvinkeln och variation av hastigheten
utgör de huvudsakliga möjligheterna för reglering av
ett flygplans rörelser. I viss utsträckning kan även
vingytans storlek och profilform förändras, detta i
avsikt att tillförsäkra flygaren ökade möjligheter till
kontroll av flygplanet.
Hur flygplanet manövreras
För manövreringen av flygplanet finns tre roder:
längst bak höjdrodret och sidorodret, vilkas funktion
torde framgå av namnen, samt skevrodren, de
sistnämnda i bakkanten av vingarna. Sidorodret betjänas
medelst ett par pedaler och fungerar på liknande sätt
som rodret på en båt. Höjdrodret regleras medelst en
spak, som är fäst vid golvet omedelbart framför
föraren. Då spaken dras bakåt, fälles höjdrodret uppåt,
maskinen stegrar nosen, så att vingen får större
anfallsvinkel och därmed större lyftkraft: maskinen
stiger. Skjutes spaken framåt, fälles höjdrodret nedåt,
och maskinen doppar nosen. - Skevrodren
manövreras genom att spaken föres åt ena eller andra sidan
eller med en upptill på spaken fäst ratt och ger en
differentiering av vingarnas lyftkraft. När spaken föres
till vänster, fälles vänstervingens skevroder uppåt och
högervingens nedåt. Lyftkraften blir mindre för
vänstervingen än för högervingen, och planet lutar åt
vänster. Om en korrekt sväng skall göras, fordrar
centri-fugalkraften av ett flygplan lika väl som av en cykel,
att viss lutning skall intas - i annat fall kanar planet
utåt. För utförande av en sväng skall givetvis även
sidorodret och delvis höjdrodret användas. Skulle
planets lutning bli för stor i förhållande till svängens
radie, rutschar planet nedåt-inåt, »vingglidning».
Horisontalflygning, då jämvikt råder mellan
tyngdkraft (vikt) och lyftkraft, kan erhållas både vid hög
fart och liten anfallsvinkel och vid låg fart och
motsvarande större anfallsvinkel. De virvelbildningar som
uppstår vid anfallsvinklar över ca 150 och som
katastrofalt försämrar vingens effektivitet medför
emellertid, att denna övre gräns icke kan överskridas utan
att planet blir instabilt och vanligen »viker sig» och
går i spin. Vissa utformningar av vingen, bl. a. dess
förseende med en extra liten hjälpvinge utmed
framkanten, gör dock, att ytterligare någon stegring av
anfallsvinkeln är möjlig. Denna hjälpvinge ligger i
vanliga fall tätt sluten till framkanten, men vid större
anfallsvinklar skjutes den automatiskt ut från
huvudvingen, varvid en spalt (»slot») bildas, genom vilken
en del av luftströmmen pressas, varjämte denna
samtidigt böjes av utmed vingens överkant och liksom
rensar denna från de skadliga virvlarna.
Planet är vid dessa stora anfallsvinklar ganska in-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
