Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flyktingproblemet — politikens martyrer - Asylrätt - Den svenska flyktingpolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I060 FLYKTINGPROBLEMET ___________________________
asyler, där en flyende - vad än orsaken till hans flykt
kunde vara - kunde söka skydd. En flykting kunde
sålunda rädda sig undan sina förföljare genom att gå
in i en kyrkobyggnad, varifrån han icke kunde utdrivas
utan de kyrkliga myndigheternas medgivande. I
modern tid har denna möjlighet att ge asylrätt övertagits
av staterna, som traktatmässigt i regel även
bibehållit full frihet att utlämna eller ge asyl åt flykting.
Asylrätten är i själva verket ett mycket vidsträckt
begrepp, som berör flera skilda frågor. I vidaste
mening gäller den frågan om en flyktings rätt att
uppehålla sig inom främmande territorium och regleras
folkrättsligt genom avtal mellan olika makter och
genom inre lagstiftning. I princip går dessa
internationella överenskommelser och inre
lagstiftningsåtgärder ut på att en person, som i sitt hemland
överbevisats om eller på starka grunder misstänkts för
svårare brott, dock ej av politisk natur, skall kunna
utlämnas. Asylrätt betecknar det speciella skydd som
ges åt politiska flyktingar genom att
utlämningsbe-stämmelserna icke anses äga tillämpning på dessa.
Automatisk utlämning av politisk flykting
förekommer vanligen icke, utan denna fråga är underkastad
högre myndigheters beslut. Oftast är här regeringen
avgörande. Lokala myndigheter äger dock i regel rätt
att vid gränsen »avvisa» flykting. Men även denna
avvisning är reglerad så, att avvisning icke bör äga
rum till det land varifrån en flykting givit sig av på
grund av politiska orsaker.
Någon enhetlig folkrättslig praxis existerar
emellertid icke i dessa frågor och de starka variationerna i
de offentliga myndigheternas behandling av
asylrättsfrågor särskilt under andra världskriget har
föranlett kravet på en bättre definition av rättsreglerna och
en humanare praxis. Ett särskilt organ inom FN,
International Refugee Organization (IRO), har nedlagt
stor möda på lösningen av flyktingproblemen, och en
stor del av de hemlösa har härigenom beretts lagligt
skydd. Till detta organs uppgifter har även hört att
sörja för repatrieringen av de otaliga krigsfångarna,
vilka enbart i vårt grannland Danmark ännu 1948
uppgick till ett par hundra tusen.
Den svenska flyktingpolitiken
Sverige hade haft föga beröring med 20-talets
flyktingrörelser, och under större delen av 1930-talet
bedrev Sverige en tämligen sträv flyktingpolitik, som
hindrade större skaror att söka sig hit. Först i
samband med krigets överflyttande på nordiskt område
skulle Sverige få mer direkt känning med
flyktingfrågan. Under det finsk-ryska vinterkriget
överfördes till Sverige tusentals bam och finska invalider.
Här var det dock icke fråga om ett flyktingproblem i
egentlig mening utan om en humanitär hjälpåtgärd.
Efter den 9 april 1940 skulle flyktingproblemet här
bli av annan art. I samband med krigshändelserna i
Norge och deras avslutning fick Sverige mottaga flera
tusental flyende norrmän. Under den följande
ocku-pationstiden förekom därefter en tämligen konstant
flyktingström över den svensk-norska gränsen.
Från Danmark sökte sig före hösten 1943 endast ett
ganska ringa antal flyktingar hit. Men i och med
augustikrisen i Danmark 1943 skedde ett omslag. Ett
ökat antal danskar tog sig över Öresund, och i
samband med den tyska oktoberaktionen mot de danska
judarna överfördes på några veckor under svensk och
dansk medverkan omkring 6 000 danska judar till
Sverige. Den fortsatta tyska terrorn i Danmark fram
till krigsslutet föranledde sedermera en ganska jämn
utvandring till Sverige.
Från Finland hade fram till sommaren 1944 blott
ett mindre antal egentliga flyktingar sökt sig över till
Sverige. Efter vapenstilleståndet med Ryssland i
september 1944 föranledde emellertid det tysk-finska
kriget i Nordfinland evakuering hit av en stor del av den
nordfinska befolkningen. Därjämte har ett antal
finska flyktingar, som av inrepolitiska skäl lämnat sitt
land efter omläggningen av den finska
allianspolitiken, sökt sin tillflykt till Sverige. Samtidigt fick under
det finsk-ryska kriget 1941-44 finska barn i ännu
större omfattning än under vinterkriget - tidtals
närmare 50000 - en tillfällig tillflykt i Sverige.
Under krigsåren kunde vidare den svenska
folkgruppen i Estland så när som på något hundratal
evakueras till Sverige. Även tiotusentals balter, främst
ester, har sökt sig hit. Ett utlämningskrav från
Sovjetunionen, gällande vissa av dessa balter som
betecknades som militärpersoner och ryska undersåtar,
tillmötesgicks 1945 av svenska regeringen, vilket väckte
stark kritik från oppositionen i svenska riksdagen.
Den svenska ståndpunkten till flyktingproblemet
är numera i huvudsak fastställd i utlänningslagen den
30 april 1954. Lagens syfte anges vara att ge ökat
rättsskydd för utlänningar i Sverige. Den ger regler
om utlänningars rätt över huvud till inresa och
uppehåll i Sverige, om arbets- och bosättningstillstånd, om
villkor för avvisning genom polismyndighet, utvisning
genom beslut av länsstyrelse och förvisning genom
domstols beslut då vederbörande dömts för svårare
brott m. m. En politisk flykting som i sitt hemland
löper risk för att bli utsatt för politisk förföljelse får
inte utan synnerliga skäl vägras fristad här, då han
är i behov därav. Beslut om av- eller utvisning får
överklagas hos den centrala utlänningsmyndigheten
(statens utlänningskommission), och om
vederbörande själv påstår sig vara politisk flykting och detta
inte är uppenbart oriktigt, skall beslutet alltid
underställas den centrala utlänningsmyndigheten.
Utlänningslagens regler kompletteras av lagen den 4 juni
1913 om utlämning av förbrytare och i anslutning
härtill ingångna konventioner mellan Sverige och andra
länder. Utlämning får ej ske för politiskt brott.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
