Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkdräkt — allmogens högtidskläder - Svenska landskap med gammalt dräktskick - Folkdräktsforskning - Folkdräkten har blivit festdräkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
–––––––––––––––––––––––––––––––––- FOLKDRÄKT IO73
Folkdräkter från Gagnefs socken i Dalarna (t. v.) och Delsbo socken i Hälsingland (t. h.).
Foto Nordiska museet.
emellertid i hög grad med olika landsdelar. Framför
allt i olika delar av övre Dalarna har de gamla
dräkttraditionerna blivit bevarade. Länge behöll sig också
ett ålderdomligt dräktskick i landskap som Hälsingland
samt Skåne och Blekinge. Men även inom starkt
begränsade områden här och var i landet som t. ex.
So-runda och Västra Vingåker i Södermanland, de norra
delarna av Östergötland, Häverö i Roslagen och
Fel-lingsbro i Västmanland levde klart särpräglade
folkdräkter kvar ännu under förra århundradet.
F olkdräktsforskning
Folkdräkterna blev tidigt föremål för intresse från
de högre ståndens sida. Redan i början av 1600-talet
uppmärksammades de av forskningen, bland annat i
det program för fornminnesvården som Gustav II Adolf
framlade 1630. Senare var det ett omtyckt nöje i
socie-teten att till omväxling med modedräkten uppträda i
mer eller mindre korrekt utformade folkdräkter. Även
härigenom lades grunden för det stora intresse som
i vår tid kommer folkdräkterna till del.
Det bör betonas att rekonstruktionen av
sockendräkter och häradsdräkter i våra dagar ofta sker utan
ett tillfredsställande verklighetsunderlag. De
klädesplagg som finns bevarade i bondehemmen från förra
århundradet är icke rester av folkdräkter bara därför
att de hittats på en sådan plats. De kan ha varit
fullt moderna då de burits, och man kan inte då kalla
dem typiska för den ena eller andra bygden. De
relativt få folkdräkter som i vårt land förtjänar att kallas
så är sedan länge kända av forskningen, även om de
historiska förutsättningarna för deras framväxt ännu
icke blivit helt tillfredsställande utredda. Detsamma
gäller den ofta mycket komplicerade ritual för
bärandet av plaggen som kännetecknade dräktskicket i de
ålderdomligare bygderna. De variationer som härvid
kom till synes med olika dräkter för olika kyrkliga
helger, för olika delar av året, med särskilda
bruddräkter, särskilda sorgdräkter och understundom
särskilda arbetsdräkter, är även ur psykologisk synpunkt
av stort intresse.
Folkdräkten har blivit festdräkt
Folkdräkterna förfärdigades väl i regel i hemmen,
men åtminstone mansdräkten i de flesta delar av vårt
land liksom eljest i Europa syddes av på landet
bosatta skräddare som hela året var på vandring
mellan gårdarna. Ofta hade dessa yrkesmän förvärvat sin
skicklighet i städerna, och även detta bidrog
säkerligen till införandet av nyheter i dräkten. I våra dagar,
när konfektionen nått även landets avlägsnaste delar,
har folkdräkten snabbt förlorat sin ställning i det
verkliga livet och, där den ännu lever kvar, främst blivit
en dräkt för fest och högtid.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
