Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkets hus och Folkets park — fritidslokaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1074 folkets HUS
Ingången till Folkets park i Härnösand.
Denna stora moderna teaterbyggnad tillhör Härnösands
arbetares fritidspark.
FRITIDSLOKALER
Folkets hus och folkets park. Folkets
husrörelsen i Sverige är i stort sett jämnårig med den
politiska arbetarrörelsen. När Mäster Palm började
sina härjartåg, saknades lokaler icke blott på
landsbygden. Förhållandena var likadana i städerna, och
de lokaler som till äventyrs var till finnandes hyrdes
icke ut till »uppviglare». Omständigheterna tvingade
sålunda arbetarna att på allvar dryfta frågan om egna
samlingslokaler.
Landets första Folkets Hus byggdes i Malmö och
Kristianstad omkring 1890. Under årens lopp
uppfördes lokaler över hela landet, oftast mycket primitiva.
För närvarande finns omkring 1 000
Folketshusför-eningar, med ett sammanlagt taxeringsvärde av
omkring 140 milj, kronor. Fastigheternas standard är
högst olika, från den enkla ladan eller paviljongen till
moderna miljonpalats.
Jämsides med byggandet av Folkets Hus inköptes,
när möjligheter därtill förelåg, någon stenbacke i
sam
hällets utkant, där familjefester under enkla former
kunde ordnas. När arbetsveckan var slut, kunde man
se hela familjer sysselsatta med att bryta mark och
röja skog. Och därmed lades grunden till den för vårt
land så karakteristiska folkparksrörelsen. Redan 1905
fanns ett antal parker, vilka sammanslöt sig till en
centralorganisation för att bättre kunna förse
publiken med goda program. Gottfrid Palm, som blev
organisationens ledare 1915, efterträddes 1947 av dir.
Ragnar Lundkvist, och under deras ledning blev
folkparkerna småningom vårt lands största arbetsgivare på
musikens och teaterns område. Organisationen omslöt
1953 240 folkparker. Omkring hundra parker har
sommarteatrar med överbyggda sittplatser, och där ges
under den varma årstiden värdefulla
teaterföreställningar, konserter, operor och operetter, de senare av egna
sällskap. Under 1952 gavs 1 468 teaterföreställningar
av 18 turnerande sällskap med ett sammanlagt gage
av 2,6 milj, kronor. För teaterverksamheten utgick
1952 statsanslag med 750000 kr. Därutöver arbetade
1952 1 525 olika artister i parkerna med ett
sammanlagt gage av 4,5 milj. kr. 400 dansorkestrar är fast
engagerade i parkerna.
I början av 1930-talet bildades en riksorganisation
för landets Folketshusföreningar, likaledes för att
tillvarata gemensamma intressen i fråga om ritningar,
byggnadsfrågor, biografrörelse osv. Föret var trögt i
portgången, men ett uppsving kom sedan Karl Kilbom
1940 anställts som ledare. 1952 efterträddes Karl
Kilbom av Arne Elmgren, och nu omsluter
organisationen som redan nämnts närmare 1 000 föreningar.
Ursprungligen tjänade Folketshuslokalerna så gott
som uteslutande arbetarklassen, uppbyggda som de
var av folk ur denna klass, och finansierades
uteslutande genom gemensamma ansträngningar. Bankerna
var vid denna tid mycket ogina, och i de flesta fall
vägrade man helt enkelt att låna ut medel till byggande
av samlingslokaler. Är 1906 bildades genom LO:s
försorg en Folkets Hus’ lånefond. Några bidrag från stat
och kommun var otänkbara. Men genom en
målmedveten strävan att höja Folketshusrörelsen har denna
numera blivit hela folkets egendom. Stat, kommun och
arbetsgivare deltar numera genom lån och bidrag och
möjliggör byggande av moderna, ändamålsenliga
samlingslokaler, där hela bygdens kulturliv pulserar.
Riksorganisationen FHR har genom öppnandet av
eget arkitektkontor verksamt bidragit till höjande av
samlingslokalernas allmänna standard vid såväl
nybyggnad som renovering av äldre lokaler. Genom
anslag från fackförbund, tidningarna Folket i Bild och
Vi har upprättats en konstfond med syfte att pryda
lokalerna med god konst. Ett flertal konstnärer har
även genom direkta gåvor bidragit härtill.
Bankdirektör Olof Aschberg har till fonden överlämnat ett
hundratal konstverk. Genom teaterlotteriet tillförs
föreningarna årligen avsevärda belopp till byggande och
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
