Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkhögskola — en nordisk skolform - Olika slags folkhögskolor - Folkhögskolor i andra länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKHÖGSKOLA IO77
Brunnsviks folkhögskola är den främsta representanten för s. k. rörelseskolor och har betytt mycket för anda och bildning inom
arbetarrörelsen, inte minst genom rektorer som K. E. Forsslund, Torsten Fogelqvist, Richard Sandler, Yngve Hugo och Alf Ahlberg.
skilda stiftelser eller landsting stod bakom skolorna.
Numera har utvecklingen gått i den riktningen att de
regionala skolorna för en speciell bygd övertagits av
landstinget och har bidrag från detta liksom
statsbidrag. Under 1900-talet har emellertid också uppstått
en rad s. k. rörelseskolor, som drivs av sociala,
religiösa, kulturella eller liknande organisationer. De tar
emot elever från hela landet och har något
riksförbund stödjande bakom sig.
Den första folkhögskolan av denna art upprättades
1906 i Brunnsvik som arbetarfolkhögskola, och den
har följts av flera, bl. a. Birkagården i Stockholm,
Viskadalens folkhögskola i Seglora och LO:s
Runö-skola. En folkhögskola för nykterhetsfolk
upprättades 1908 i Vendelsberg, en kyrklig folkhögskola i
Sigtuna 1917 (med anknytning till Sigtunastiftelsen), en
kooperativ folkhögskola i Jakobsberg 1919 och en
gymnastikfolkhögskola i Lillsved 1937. Flera olika
religiösa samfund har egna folkhögskolor.
Även för speciella syften har särskilda
folkhögskolor upprättats, t. ex. samernas (lapparnas)
folkhögskola i Jokkmokk, folkliga musikskolan i Ingesund vid
Arvika, hembygdsvårdsskolan i Markaryd och en
gemensam nordisk folkhögskola i Kungälv.
Efter andra världskriget har folkhögskolorna fått
uppleva en ny vår med stark elevtillströmning. Många
nya folkhögskolor har grundats de senaste åren och
det sammanlagda antalet torde uppgå till ett 80-tal. -
Statsbidragsberättigade folkhögskolor står under
inspektion av skolöverstyrelsen genom en av denna
förordnad inspektor.
Folkhögskolor i andra länder
De danska folkhögskolorna har varierat mera än de
svenska på grund av beroendet till föreståndaren. Man
räknar med att cirka 160 folkhögskolor har grundats
i Danmark, men för närvarande är endast ett 60-tal
berättigade att uppbära statsbidrag. — I Norge
grundades den första folkhögskolan på Sagatun vid Hamar
1864, men trots förespråkare som Björnstierne Björnson
kom folkhögskolorna snart i motvind. Man försökte
konkurrera ut dessa genom att grunda amtskolor
(senare benämnda fylkesskolor) med vanlig
skolundervisning. Samtidigt fick folkhögskolorna kämpa om
eleverna med de välbesökta kristliga ungdomsskolorna.
Omkr. 1950 fanns cirka 30 skolor av var och en av
dessa tre typer. — I Finland grundades inte den första
folkhögskolan förrän 1889, men ur denna skola i Borgå
har småningom vuxit fram Svenska folkakademin i
Borgå, som ger fortbildning åt dem som tidigare
genomgått annan folkhögskola. De finländska folkhögskolorna
liknar de svenska och uppgår till ett 80-tal, därav cirka
20 svenskspråkiga.
Folkhögskolan är en genuint nordisk skapelse och
tycks inte passa särskilt väl för andra länder. Bl. a. i
Schweiz, Nederländerna och England har folkhögskolor
grundats, men inte haft särskilt stor framgång. I
Tyskland inrättades under mellankrigsåren åtskilliga
folkhögskolor (Volkhochschulen), även om de inte var
organiserade på samma sätt som de nordiska. Efter
nazismens maktövertagande 1933 blev dessa skolor
omdanade eller utplånade.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
