Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskola — skolan för hela folket - Den egentliga folkskolan - Olika skolformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSKOLAN IO83
Så här gick det till i en skola i Delsbo i Hälsingland på 1860-talet enligt en oljemålning av J. W. Wallander. Lägg märketill
skollärarens och elevens ansiktsuttryck. Flickan döljer sig bakom läseboken — katekesen — medan hon viskar åt
barfotalassen. I handen håller skolläraren det på den tiden ofrånkomliga undervisningsattributet — rottingen.
ämnen (13,5 poäng) skall det teoretiskt sett räcka för
inträde i realskolan, men i praktiken har det visat sig
att den hårda konkurrensen gjort högre betyg
nödvändiga. Utan ett par eller flera AB (som ger 2 poäng,
medan Ba ger 1,5) torde det vara svårt att bli intagen i
någon realskola. En svårighet härvidlag är att få
samtliga folkskolebetyg över hela landet likvärda. Man har
försökt göra det genom att i 4:e och 6:e klass pröva
eleverna med s. k. standardprov (eller standardiserade
kunskapsprov), som inte bör bli bestämmande för
betygsättningen för den enskilde eleven utan skall ge
läraren ett begrepp om hur hans klass
kunskapsmäs-sigt förhåller sig till medeltalet i riket. Proven är
standardiserade på så sätt att man har låtit ett stort
antal elever genomgå dem och räknar deras
genomsnittliga resultat som det standardiserade värdet,
vilket blir ett slags rikslikare.
Olika skolformer
Det normala är att varje klass i småskola och
folkskola har sin lärare. Om så är förhållandet har skolan
A-form. I fråga om större A-skolor med många
parallellklasser förekommer särskilda lärare i speciella
ämnen, främst övningsämnen som slöjd, gymnastik,
hushållsgöromål och teckning. Om skolans
upptagningsområde däremot är litet, finns det inte
tillräckligt många barn för att man skall kunna hålla dem i
sär i olika klasser utan man gör sammanslagningar av
vissa klasser. Detta kan ske på olika sätt. De vanligaste
sammanslagningarna av klasserna räknas till
skolornas B-form. Även dessa skoltyper hör till det reguljära
undervisningsväsendet eller folkskolans huvudformer.
B-formen har tre olika varianter. Om den egentliga
folkskolan är uppdelad på två
undervisningsavdel-ningar och småskolans båda klasser är sammanslagna
till en, kallar man det B1-skola. Om småskolan har
slagits samman till en undervisningsavdelning och
den egentliga folkskolan till en, talar man om B2-form.
Om både småskola och egentlig folkskola läser tilh
sammans i samma klassrum för en lärare eller
lärarinna talar man om Bg-skola. I denna skolform
brukar man endast ha intagning i skolan vartannat år
(jämna årtal), så att läraren skall slippa ha mer än
högst 4 undervisningsavdelningar. Ofta är de bara tre,
då man söker centralisera undervisningen av y:e klass
till någon större skola inom distriktet.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
