Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskola — skolan för hela folket - Småskolan och skolmognad - Den egentliga folkskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1082 folkskolan_______________________________________________________________________
SKOLAN FÖR HELA FOLKET
Folkskola. Redan i beteckningen folkskola
ligger uttryckt att det är fråga om en skola för alla bam,
en folkets skola. Det dröjde emellertid innan det
verkligen blev så, ty inom de högre samhällsklasserna var
man ofta rädd för att barnen skulle lära sig oarter om
de fick gå i skolan samman med alla andra barn.
Folkskolan blev därför till en början en skola för de
fattigas barn, medan de mera välbärgade eller
stånds-fömäma satte sina barn i privata skolor. Efter hand
har emellertid folkskolan kommit att betraktas som
skolan för alla, och antalet privata skolor på
folkskolans stadium är mycket ringa. Folkskolan har blivit
skolan för folket.
Redan när obligatorisk folkskola infördes 1842
stadgades viss skolplikt för alla barn. Den har numera
utsträckts att i regel omfatta sju skolår. Skolpliktstiden
kan dock delvis fullgöras i andra skolformer, t. ex.
realskolor. Folkskolan har flera olika påbyggnader och
själva skolformen kan variera alltefter barnantalet i
bygden. I allmänhet är folkskolan uppdelad i 2-årig
småskola och 5-årig egentlig folkskola. Om den 9-åriga
enhetsskolan se Skolväsen.
Småskolan och skolmognad
Småskolan infördes 1858 som en särskild skolform
för de yngsta barnen, i stort sett mellan 7 och 9 år, och
avser att ge de grundläggande färdigheterna i läsning,
skrivning och räkning, men också att uppöva manuell
skicklighet och formsinne. I småskolan meddelas
undervisning i kristendomskunskap, modersmålet,
räkning, hembygdskunskap med arbetsövningar, sång
och gymnastik. Timantalet för barn i småskolan är
lägre än för folkskolebarn och omfattar i regel 20
till 26 timmar per vecka. I görligaste mån läggs
undervisningen så att de yngsta skall slippa gå till och från
skolan under de mörka timmarna och slippa stiga upp
alltför tidigt om morgnarna.
I regel börjar barnen skolan under höstterminen
det kalenderår de fyller 7 år. I vissa fall kan
skolgången börja tidigare, om barnen är skolmogna och
föräldrarna så önskar. I begreppet skolmognad
innefattas både fysisk och psykisk mognad. Barnen skall
ha hunnit så långt i sin utveckling att de kan trivas
med andra barn, koncentrera uppmärksamheten,
förstå vad man förklarar för dem och minnas en stor del
av det. För att utröna om så är fallet med underåriga
bam (dvs. barn som inte har åldern inne för att börja
skolan) brukar man vid vårterminens slut anordna
skolmognadsprov, varvid barnens förmåga att
tillgodogöra sig kunskaper och deras allmänintellektuella
förmåga prövas. Den bästa formen för dessa prov synes
vara att barnen får tillbringa ett par dagar under skol-
mässiga förhållanden och att en erfaren lärarinna
bedömer deras förmåga.
Att barnet är 7 år utgör ingen garanti för att det har
uppnått skolmognad. Somliga barn utvecklas i
långsammare takt och kan må bra av att få vänta ett år
med att börja skolan. I vissa skoldistrikt har man
därför såsom i Stockholm inrättat särskilda
förskoleklas-ser för barn som har uppnått skolpliktig ålder men
inte har full skolmognad. På så sätt vill man för dessa
barn vinna bättre anpassning till skolan. Det har
nämligen visat sig att för tidig skolgång kan leda till många
senare svårigheter. Om barnen inte kan följa med
under lektionerna tappar de lusten för skolan, blir efter
sina kamrater och måste i värsta fall gå om klassen.
Att i fortsättningen få sådana barn naturligt
anpassade till skollivet kan erbjuda stora svårigheter och
leda till mycket lidande för barnen. Därför är riktigt
utförda skolmognadsprov viktiga och borde
utsträckas att gälla alla barn som skall börja skolan.
Den egentliga folkskolan
Utom småskolans ämnen omfattar undervisningen i
folkskolan geometri, geografi, naturkunnighet,
historia och teckning, medan hembygdsundervisningen
relativt snart bortfaller. Dessutom förekommer praktiskt
taget överallt undervisning i slöjd, och i stor
utsträckning i hushållsgöromål, medan undervisning i
trädgårdsskötsel är något mera sällsynt. Numera
förekommer undervisning i engelska ganska allmänt i
folkskolans högsta klasser, i allmänhet med början i klass
5. Antalet undervisningstimmar per vecka brukar vara
28-32. Läsåret omfattar i regel 39 veckor, lovdagarna
inräknade.
I den egentliga folkskolan uppstår en del problem
på grund av de två olika möjligheterna att övergå till
realskolan. Från folkskolans 4:6 klass kan man
komma in i 5-årig realskola och från dess 6:e klass i
4-årig realskola. På många håll vållar detta svårt
avbräck, eftersom det oftast är de bästa eleverna i
klassen som övergår till läroverk. På många platser är
övergången till realskolan så stor, att nyindelning av
eleverna kan bli nödvändig vid början av 5:0 och 7:0
klass. De på sådant sätt åderlåtna och nysammansatta
klasserna kan bli tungrodda för läraren. Eleverna
måste söka finna sig till rätta med nya kamrater och
klassen som helhet sporras inte längre av de
intellektuellt bästa.
Den prövningsfria intagningen vid real- och
flickskolor, som började genomföras 1949-50, har riktat
uppmärksamheten på folkskolans betygsättning.
Enligt härför utfärdade bestämmelser skall
medelbetyget i folkskolan vara Ba. Har man detta betyg i alla
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
