Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskola — skolan för hela folket - Fortsättningsskolan och andra påbyggnader på folkskolan - Skolsociala åtgärder - Lärarna och deras utbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO86 FOLKSKOLAN ____________________________________
Till en början var skolformen endast avsedd för
vidareutbildning av landsbygdens ungdom och studietiden
var ett eller två år. Sedan fick högre folkskolor inrättas
även i städer utan högre läroanstalt och från 1909
bortföll även denna inskränkning. Det kom dock inte att
betyda så mycket för högre folkskolans utveckling,
eftersom beslut samtidigt fattades om inrättandet av
kommunala mellanskolor. Under senare decennier har
dock högre folkskolan kommit till heders igen, men
numera vanligen som förstadium till realskola. I
sådana fall brukar den redan från första läsåret
inriktas på realexamen och förvandlas till realskola, sedan
den kommit att omfatta fyra klasser. Man skiljer
mellan denna form av högre folkskola och den
yrkesbe-stämda, vilken vanligen är 1- eller 2-årig och avsedd
att ge viss yrkesutbildning, i allmänhet anknytande
till ortens arbetsliv.
Under senare år har på flera platser realskolelinjer
inbyggts i folkskolan eller man har gjort försök med
3-åriga realskolor byggande på genomgången 7:e klass
i folkskolan. I sådana fall brukar språkstudiet (främst
i engelska) redan i folkskolans 5:e klass inriktas på
detta studiemål. (Se vidare Läroverk.)
Skolsociala åtgärder
Eftersom folkskolan obligatoriskt omfattar 7 skolår,
har det visat sig behövligt att ur olika synpunkter
underlätta barnens genomgång av skolan och minska
hemmens kostnader och besvär i samband därmed. I
fråga om skolbarnens hälsotillstånd har en ganska
noggrann kontroll införts genom skolläkare och
skolsköterskor eller där sådana inte finns
distriktssköterskor. Skolhälsovården skall i första hand vara av
förebyggande art och inte direkt sjukvårdande.
Skol-tandvård och skolbad ingår också i de skolhygieniska
åtgärderna. Dit kan möjligen också räknas den
verksamhet som bedrivs för att under skolloven få
stadsbarn ut till landet (s. k. sommarbarn) eller låta klena
barn få vistas på skollovskolonier.
Skolmåltidsverksamheten har gamla anor som
fattigbespisning i skolorna, men den har sedan ändrat
karaktär och avser numera att ge praktiskt taget alla
barn fri skolfrukost, oavsett föräldrarnas ekonomiska
standard. Syftet med verksamheten är bl. a. att lätta
husmödrarnas arbetsbörda eller göra det lättare för
gifta kvinnor att ha förvärvsarbete samt att ge barnen
sådan kost att de lättare orkar med arbetsdagen i
skolan. För dem som har lång väg till skolan har
skolskjutsar inrättats och med hjälp av sådana har många
smärre skolor med dålig skolform kunnat indras och
undervisningen centraliseras till bättre skolformer.
När barnen har alltför lång väg till skolan ordnas i
stället inackordering på skolorten eller inrättas skolhem.
Fria läroböcker och fri förbrukningsmateriel i skolan
hör också till de åtgärder, som ekonomiskt underlättar
barnens skolgång för hemmen.
Lärarna och deras utbildning
När folkskolan blev obligatorisk stadgades att
seminarier för lärareutbildningen skulle upprättas. Det
dröjde dock innan lärarkåren i folkskolan fick en
någorlunda homogen utbildning. Till en början
användes avdankade soldater eller ro tehjon att föra
färlan i skolan. Någon pedagogisk utbildning var det
för deras del knappast fråga om. Först sedan
semi-narieutbildade lärare blivit allmänt förekommande,
kunde de göra sig gällande som representanter för en
kår och vinna social uppskattning. Mycket betydde
därvidlag bildandet av Sveriges allmänna
folkskollärar-förening 1880, vilken kunde sätta kraft bakom kraven
på förbättring av lärarnas ställning och i olika
avseenden främja den pedagogiska utvecklingen.
Lärarna i gemen har numera kommit ganska långt
från den karikatyr av yrkeskåren August Bondeson gav
i sin bok »John Chronschoughs memoarer».
Utbildningen för dem är också ganska olik den som gavs
tidigare generationer. Numera utbildas småskolans och
folkskolans lärare vid skilda seminarier. Vid de 19
folkskoleseminarierna ges dels 2-årig, dels 4-årig
undervisning. Den som har på visst sätt kvalificerande
studentbetyg blir folkskollärare efter två års
utbildning. Den som har realexamen eller mot denna
svarande kunskaper måste gå fyra år på seminarium.
För inträde vid något av de 10 småskoleseminarierna
är kraven ungefär desamma som till
folkskolesemina-riernas 4-åriga linje. Men för småskollärare är
utbildningen 2-årig. Vid småskoleseminarierna intas
uteslutande kvinnliga elever, medan
folkskoleseminarierna tar emot både manliga och kvinnliga elever.
Vissa seminarier har samundervisning, medan andra
är avsedda för antingen manliga eller kvinnliga elever.
Somliga seminarier har enbart 2-årig eller enbart
4-årig linje, men andra har båda delarna.
Som undervisare och handledare vid seminarierna
tjänstgör seminarieadjunkter vid
småskoleseminarierna och seminarielektorer vid folkskoleseminarierna.
Till seminarierna är anknutna särskilda
övningsskolor, där seminaristerna får uppöva och pröva sin
undervisningsskicklighet. Dessa övningsskolor
motsvarar i stort sett vanliga folkskolor, men vissa klasser
brukar vara organiserade som B-former för att ge de
blivande lärarna vana även vid dylik undervisning.
Som klasslärare i övningsskolan fungerar
kvalificerade folkskollärare, s. k. övningsskollärare. De sköter
den ordinarie undervisningen i klassen, men
däremellan får seminaristerna hålla provserier.
Sedan undervisning i engelska infördes i
folkskolans högsta klasser ingår undervisning i ämnet även
i seminariekursen. För lärare som redan tidigare
avlagt folkskollärarexamen anordnas
kompletteringskur-ser i detta och andra ämnen. Folkskollärare kan
numera genom att ta vissa betyg i akademiska ämnen
kvalificera sig för tjänstgöring i realskolan. Lärarbris-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
