Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskola — skolan för hela folket - Lärarna och deras utbildning - Folkskolans ledning, organisation och kostnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSKOLAN 1087
Undervisning i engelska har införts i ett stort antal folkskolor. Än så länge är det bara skoj att läsa engelska, tycker denna
klass i Hägerstensåsens folkskola. Men det är bara fjärde lektionen i dag . . .
ten i denna skolform har för övrigt medfört att många
folkskollärare redan tjänstgör på detta högre
skolstadium. På senare år har även vissa
befordringstjäns-ter i högre lönegrad inrättats, delvis för att stimulera
folkskollärarnas fortbildning.
Vid skolor med många klassavdelningar finns ofta
särskilda lärare i övningsämnen som hushållsgöromål
och manlig eller kvinnlig slöjd, mindre ofta i
gymnastik, sång och teckning. Dessa övningslärare utbildas
inte vid folkskoleseminarier utan vid speciella
utbild-ningsanstalter, vilka brukar ge kompetens för
undervisning även vid läroverk. För lärare i manlig slöjd
finns inga speciella utbildningsanstalter, men vanligt
är att man meriterar sig genom kurser vid Nääs eller
annan slöjdskola. För utbildning i hushållsgöromål
och kvinnlig slöjd finns fem skolköksseminarier och
fyra handarbetsseminarier. Utbildning av lärare i
gymnastik sker vid Gymnastiska centralinstitutet, av
lärare i teckning vid det till Konstfackskolan anknutna
teckningslärarinstitutet och av lärare i sång och
musik vid Musikaliska akademien, samtliga i Stockholm.
Folkskolans ledning, organisation och kostnader
Redan från starten har folkskolan betraktats som en
kommunal angelägenhet, även om staten utfärdar
bestämmelser och ger kommunen bidrag till vissa
kostnader. Indelningen av folkskoleväsendet i olika distrikt
har också baserats på kyrklig eller kommunal
samfäl-lighet. Efter genomförande av storkommunreformen
1952 sammanfaller i regel den borgerliga kommunen
och skoldistriktet. Numera uppgår antalet skoldistrikt
till något mer än 1 000 mot att tidigare ha varit ca
2 300. I varje skoldistrikt skall finnas en
folkskolesty-relse, vald av stads- eller kommunalfullmäktige.
Tidigare fanns omväxlande skolråd och skolstyrelser i
olika kommuner, men den kommunala nyindelningen
har gjort att skolråden praktiskt taget försvunnit och
knappast finns mer än på 10 platser.
I skoldistrikt med minst tio läraravdelningar, vilket
numera finns i praktiskt taget alla skoldistrikt, skall en
distriktsöverlärare finnas. Vid särskilda skolhus, där två
eller flera lärare tjänstgör, skall finnas en av
folkskole-styrelsen utsedd tillsynslärare för skolan. I stora
skoldistrikt har i en del fall tillsatts särskilda kommunala
skolledare, som kan ha flera överlärare under sig. Dessa
benämns ofta kommunala folkskolinspektörer. Där
sådan finns är orten dock inte undandragen inspektion
av statens folkskolinspektörer utom i fråga om rikets
sex största städer. Ur statlig inspektionssynpunkt är
Sverige indelat i 51 inspektionsområden, vart och ett
med en folkskolinspektör som ledare. Dessutom finns
en särskild inspektör för nomadundervisningen i riket.
De statliga inspektörerna lyder direkt under
skolöverstyrelsen, men för vissa frågor tjänstgör länsstyrelsen
eller domkapitlet som mellaninstans. (Om
skolöverstyrelsen se art. Skolväsen.)
Statens viktigaste ekonomiska bidrag till folkskolan
lämnas i form av lön till lärarna, så när som på det
belopp som motsvarar ersättning för tjänstebostad —
om dylik inte finns att tillgå eller inte håller föreskriven
standard. Staten lämnar också bidrag till uppförande
av nya skolhus och inventarier, till skolhälsovården,
skolbarnsbespisning, skolskjutsar, skolhem, fria
läroböcker och undervisningsmateriel m. m. I allt svarar
kommunerna för knappt hälften av de sammanlagda
kostnaderna för folkskoleväsendet, vars totalsumma uppgår
till ungefär 500 milj. kr.
Den med enhetsskolans införande avsedda
omdaningen av folkskolan behandlas i art. Skolväsen.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
