Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Franciscus av Assisi — Guds lille fattige
- Guds spelmän — botens och glädjens predikanter
- Från fri evangelisk rörelse till katolsk munkorden
- Franco, Francisco — Spaniens diktator
- Spanska inbördeskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påven och kyrkan. Franciscus var en from katolik,
undergiven alla kyrkliga förordningar. Genom honom och
hans vänner åstadkoms inom kyrkan en väckelse, som
ryckte människorna upp ur deras likgiltighet. Det
blev en stor folkrörelse, som väckte misstro hos
biskopar och andra kyrkliga ledare: Var inte ändå
Franciscus en för kyrkan farlig kättare? Denne ansåg då, att
han måste söka stöd hos påven. Den mäktigaste av
alla påvar, Innocentius III, gav 1210 åt »Guds lille
fattige» - den enda titel som Franciscus för sin del
godkänt - tillstånd att fortsätta predikoverksamheten.
Villkoret var ett enda, till synes obetydligt men för
framtiden ödesdigert: Franciscus och hans
medbröder skulle anlägga tonsur, raka bort håret på hjässan,
såsom präster och munkar gjorde. Oerhörda skaror
strömmade under de närmaste åren till brödraskapet.
Är 1212 bildades även en kvinnlig avdelning av
Franciscus’ orden.
Från fri evangelisk rörelse till katolsk munkorden
Detta anläggande av kyrkans uniform betydde
början till en grundväsentlig omgestaltning av
Franciscus’ fria evangeliska skapelse. När Franciscus var ute
i Östern som missionär, fick inom hans brödraskap
den riktning överhand som ville att man inte skulle
ta det så noga med budet om egendomslöshet. Kort
efter Franciscus’ hemkomst nyorganiserades också
orden, och nya ordensregler utarbetades, vilka
stadfästes av påven Honorius III 1223. Inom några år var
Franciscus’ rörelse till hans sorg omgestaltad till en
regelrätt munkorden.
Mot slutet av sitt liv levde Franciscus ofta i
ensamhet, i böner och betraktelser. På Alvernoberget
upplevde han under extas vad medeltidens människor
betraktade som det fullkomliga beviset på likhet med
Kristus: Han blev stigmatiserad, undfick på händer,
fötter och sida fem blödande sårmärken motsvarande
Jesu sår. I äldre protestantiska skrifter brukade man
hänvisa denna uppgift till legendens område. Sentida
erfarenheter och vidgad psykologisk kunskap talar
för att den är riktig.
Kristi efterföljare Franciscus hade en
broderskapskänsla som gick utöver människornas värld och
omfattade även djuren — berömd är hans predikan för
fåglarna - sol, måne, luft och vind, vatten, eld och
jord. I sin berömda Solsång prisar han dem alla som
sina bröder och systrar. Ja, även i »broder Död, som
ingen levande kan undfly», ser han en vänlig makt,
Guds tjänare. Den 3 oktober 1226 hämtades Guds lille
fattige av döden vid Portiunculas kapell, där han en
gång känt sig personligen kallad till Jesu efterföljare.
Utsträckt på marken, naken, sjöng han i sina sista
stunder ps. 142 i Psaltaren.
Den helige Franciscus är och förblir en av
kristenhetens största gestalter — en av de få som i sitt liv
försökte och förmådde vara kristen. Hans inflytande
på både den religiösa och profana litteraturen har
varit mycket stort.
SPANIENS DIKTATOR
Franco, Francisco (f. 1892), fascistisk diktator i
Spanien från 1939. Hans bana fram till diktaturen
har bokstavligen gått fram i blod. Sina krigiska
lärospån gjorde han som officer i Nordafrika, där han
från 1911 var med om att kuva marockanernas
uppror, vann en rad militära utmärkelser och nådde
överstegraden 1925. Kort därpå blev han general, den
yngste i Europa, och sedermera chef för krigsskolan i
Saragossa. Kungadömets fall 1931 stäckte för
tillfället hans bana, i det han förflyttades till en avsides
belägen post - som överbefälhavare på Balearerna
- men de följande årens oroligheter gav honom åter
möjligheter att avancera.
De konservativa regeringarna 1933-35 hade
avbrutit den reformverksamhet som inletts av den unga
republiken och därigenom givit ökad näring åt
oppositionen, bland vilka befann sig talrika kommunister.
Väpnade resningar ägde rum, men de undertrycktes
blodigt. År 1935 bildades den s. k. folkfronten,
bestående av samtliga vänsterpartier, inklusive
kommunisterna; den erövrade majoriteten i cor´tes (spanska
riksdagen) och insatte en regering i vilken
ytterlighetselementen dock inte fick någon plats. Denna
regering hade de parlamentariska förutsättningarna för
maktutövningen, men dess verk saboterades av de två
revolutionära rörelser som nu växt upp:
kommunisterna och »nationalisterna», de senare organiserade
efter fascistiskt mönster. För dylika organisationers
samhällsupplösande syften erbjöd Spanien, liksom
Tyskland, en lämplig jordmån, främst på grund av
den ekonomiska kris vari landet befann sig.
Spanska inbördeskriget
Francos åskådning var besläktad med Mussolinis
och Hitlers, och han fann sig kallad att förvandla
Spanien till en diktatur i deras stil. Under sin korta tid
som generalstabschef hade han gjort sitt bästa att göra
officerskåren fascistisk. Tillfället att begagna sig av
denna fann han kommet 1936, då två politiska mord
gav signalen till en väpnad fascistisk resning. Den var
framför allt ett officersuppror, vars ledare Franco
blev, sedan den ursprunglige rebellchefen, general
Sanjurio, redan i resningens början omkommit
genom en flygolycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jun 12 02:56:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-3/0012.html
