Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike — Marseljäsens och trikolorens land - Fransmännens förfäder. Havskusternas historiska roll - Atlantkusten får nytt värde - Ett land av småkapitalister och jordägare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1144 FRANKRIKE ____________________________________
inflytande där som inget annat folk förmådde rubba.
Under det följande seklet trängde morer från Spanien
in i områdena norr om Pyrenéerna, och ljushåriga
nordmän från Skandinavien skapade sig på 8oo-talet
nya hem längs Engelska kanalens kust och gav
upphov till provinsnamnet Normandie, men alla dessa
senare invandrare har fullständigt absorberats av den
ursprungliga gallisk-romerska befolkningen. Man kan
dock iaktta markerade skillnader i folktyperna ännu
i dag. I Normandie t. ex. finner vi långa, blåögda och
ljushåriga avkomlingar av nordmän och vikingar. I
de södra provinserna, Gascogne [gaskånj7],
Langue-doc [la^dåU] och Provence [pråvang’s], överväger en
kortväxt, mörkhårig typ av keltiskt ursprung och
uppblandad med olika mediterrana folk. I Bretagne
finner vi folk av renare keltiskt blod, som ännu talar
en keltisk dialekt, och på Pyrenéernas norra
sluttningar bor avkomlingar av de gamla ibererna, de
s. k. baskerna, som talar ett säreget språk, baskiskan,
vars ursprung ännu är en olöst gåta.
I senare tid har andra gränsfolk, italienare,
spanjorer, tyskar, flamländare och valloner, i hög grad
bidragit till rasblandningen i landet. De inom Frankrike
bosatta utlänningarna uppgick 1936 till ej mindre än
ca 2,5 milj. Där fanns sålunda 1 000 000 italienare,
600 000 belgier, 500 000 spanjorer, ca 300 000
polacker och en mängd ryssar, som efter revolutionen
1917 kommit till Frankrike. Under slutet av 1930-talet
inflyttade ytterligare ett stort antal utlänningar,
vartill kom flera hundratusen spanska flyktingar. 1946
hade antalet utlänningar emellertid sjunkit till 1,7
milj. I Elsass finns 1,6 milj, fransmän som har tyska
till modersmål.
Frankrike har trots de många olika folkslag som
syns inom rikets gränser länge bildat en mycket fast
kulturell enhet, som knappast haft sin motsvarighet
i något annat land; det klassiska arvet från antiken
gör sig ännu gällande i det nutida Frankrike. Denna
kulturella enhet är dock numera i viss mån hotad,
när antalet naturaliserade utlänningar (däribland
berber, marockaner och färgade folk) uppgår till ett
par tre miljoner.
Atlantkusten får nytt värde
Hittills har blott talats om den roll Medelhavet
spelat för Frankrikes utveckling. Efter Amerikas
upptäckt fick emellertid också Frankrikes läge vid
Atlanten stor betydelse. Världshandelns centralpunkter
kom alltmer att förflyttas från Medelhavets kuster
till Atlantens. För Frankrike betydde de nya
handelsvägarna över världshaven möjligheter till en ny
ekonomisk uppblomstring. Frankrike grundade kolonier i
Canada, Louisiana och Indien. Av dessa stora
kolonier återstår nu visserligen endast rester, men
handeln består, och Frankrike fick en kolonial tradition
att bygga vidare på. Över Atlanten mottar Frankrike
viktiga råvaror, bomull och ull, hudar och skinn,
kautschuk, petroleum och värdefulla träslag från de
utomeuropeiska världsdelarna. I nyare tid har också
medel-havshandeln vaknat till nytt liv efter Suezkanalens
tillkomst, och på andra sidan Medelhavet har
Frankrike under 1800-talet byggt upp ett vidsträckt
afrikanskt kolonialvälde.
Ett land av småkapitalister och jordägare
Enligt en yrkesräkning 1946 var 36,5 % sysselsatta
i jordbruk med binäringar, 1,8 % i bergsbruk, 26,8 i
industri, 11,8 i handel och 5,7 i samfärdsel. Jordbruket
intar alltså alltjämt en framträdande plats i
Frankrikes ekonomiska liv. Odlingen har också goda
naturliga förutsättningar. Vindarna från Atlanten
medför riklig nederbörd i hela landet, och
temperaturförhållandena är gynnsamma för en stor mängd
kulturväxter; jordmånen är bördig och ofta kalkhaltig.
Ca 60 % av landets yta ligger under kultur i någon
form vartill kommer 19,5 % skogsmark, detta trots
att en stor del av Frankrike uppfylles av bergstrakter,
omöjliga att uppodla.
Vetebrödet spelar en stor roll i fransmännens
dagliga föda, och vetet är också landets huvudsädesslag.
Det odlas framför allt på de stora slätterna i norr, i
Parisbäckenet och överhuvud taget på de bättre
jordarna. Sockerbetorna tillhör också de norra slätterna
och lämnar råvara till hundratals sockerfabriker och
raffinaderier. Havre följer närmast efter vetet, och
råg och kom odlas på de magrare jordarna i
kustlandet och i bergsregionen i öster. Humle, lin och
hampa produceras även på många håll. Frukt och
grönsaker är av utmärkt kvalitet. Potatisen intar en
framstående plats både i det franska jordbruket och
på den franska matsedeln. En grov tobakssort odlas
på spridda ställen i landet och förser statens
monopolfabriker med råvaror.
Under det att Europa kraftigt industrialiserats, har
Frankrike i hög grad förblivit en nation av
jordbrukare. En seg traditionsbundenhet är trots all radikalism
utmärkande för folket, och den har på landsbygden
givit upphov till en verklig »bondearistokrati». Man
måste bli imponerad, då man hör berättas om en
bonde i Sydfrankrike, som ännu brukar den jord hans
förfäder bevisligen ägde redan under Karl den stores
tid (omkring år 800). Men denna konservatism utgör
också många gånger ett hinder för önskvärda reformer.
Frankrike är sålunda fortfarande i hög grad en
nation av jordägare, det kan också sägas vara en nation
av småkapitalister. Ett stort mått av sparsamhet
ingår i den franska nationalkaraktären.
Genomsnitts-fransmannen nöjer sig med en mycket anspråkslös
levnadsstandard, och en stor del av sparkapitalets
rän-teavkastning kommer på småbönder, arbetare,
tjänstemän och ämbetsmän, vilka småningom till kapital
förvandlar det som blir över på deras inkomster.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
