Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike — Marseljäsens och trikolorens land - Vinets och druvornas land - Bordeaux, Bourgogne, Champagne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
TI45
Vinfält vid Medelhavet. Vinodlingen omges i Frankrike med en nästan religiös vördnad, de fina årgångarna hålls i ära, men
också det enkla lantvinet kan förgylla tillvaron tillsammans med den goda mat som fransmännen är mästare i att laga.
Vinets och druvornas land
En mycket viktig produkt från det franska
jordbruket är vinet. Om man drar en linje från trakten
norr om Loires mynning i nordöstlig riktning till
staden Sedan nära gränsen till Belgien, får man
vinran-kans ungefärliga nordgräns i Frankrike. Norr om
denna linje, som ungefär följer juliisotermen för i8°,
är klimatet om sommaren och hösten för fuktigt och
kyligt för att druvorna skall få den rätta mognaden.
Här i norr ersätts därför vingårdarna av
fruktträdgårdar, särskilt äppleodlingen är omhuldad, ty av
äpplena beredes en omtyckt nationaldryck, cider, i
synnerhet i Normandie och Bretagne. Man får en viss
uppfattning om vinodlingens ekonomiska betydelse
för Frankrike, när man hör, att vingårdarna omfattar
en areal som är nästan lika stor som hela Skåne och
Halland tillsammans och att ca 2 milj, människor
har sin utkomst av vinodlingen. Årsproduktionen av
vin uppgår till i medeltal omkring 50 milj, hl men kan
naturligtvis växla mycket alltefter goda eller dåliga
år. 1950 var den över 65 milj.
Trots de stora kvantiteter, som sålunda frambringas
inom landet, måste Frankrike egendomligt nog
införa vin, dels för att tillfredsställa den stora
inhemska konsumtionen (enl. statistiken drickes i
Frankrike dagligen i medeltal liter per person), dels för
att möjliggöra en omfattande export (1950: 982000
hl) av dyrare och finare viner.
Bordeaux, Bourgogne, Champagne
Det är framför allt kvalitetsvinema som givit
Frankrike dess rykte som »vinland». De finare
vinerna härstammar huvudsakligen från tre stora
områden: Bordeaux, Bourgogne och Champagne, de två
senare samtidigt namn på två gamla franska provinser.
Cognac är en småstad vid floden Charente [sjarang’t]
i sydvästra Frankrike, och sitt namn har staden givit
åt det av druvor framställda brännvin som i Sverige
kallas konjak. Det är också vanligt att vinsortema
uppkallas efter de byar eller distrikt inom
huvudområdena där de tillverkas. I Bordeauxområdet finner
vi således de röda Médoc’vinerna (efter halvön
Mé-doc), de vita eller röda Gravevinerna samt de vita
Sauternesvinema [såtä’rn], men alla är de i vidare
mening »Bordeauxviner» efter den stora hamnen och
utskeppningsorten som givit namn åt hela gruppen.
De allra finaste vinerna, slotts- eller chåteau- [sjatå’]
tappningarna, är vanligen uppkallade efter det gods
eller den lantegendom där de vuxit och tillverkats.
Bordeauxområdet är det största i Frankrike som
framställer kvalitetsviner. På de sandiga kullarna kring
floden Garonne och dess mynningsvik Gironde
utbreder sig vingårdarna så långt ögat når; på halvön
Mé-doc har vinfälten en sammanlagd längd av ej mindre
än 8 mil och en bredd av ca 1 mil. Härifrån
exporteras det mesta av det vin som i Norden vanligen går
under benämningen »franskt rödvin».
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
73—407567 i 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
