Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike — Marseljäsens och trikolorens land - Bordeaux, Bourgogne, Champagne - Bergsbruk och vattenkraft - Smakfulla textil- och hantverksalster - Fiske långt från hemlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II46 FRANKRIKE ___________________________________
Bourgogneområdets centrum är staden Dijon [-[di-sjång/],-] {+[di-
sjång/],+} huvudstad i det foma hertigdömet Bourgogne
(Burgund), belägen i östra Frankrike vid en biflod till
Saöne och vid Bourgognekanalen, som förenar Saöne
med Seine. Söderut från staden sträcker sig det
berömda bergspartiet Cöte d’Or [kå’t då’r], på vars
soliga och kalkrika sydöstsluttning den bästa
bour-gognedruvan mognar. Varje kvadratmeter av marken
är här utnyttjad, och vingårdarna sköts på det mest
mönstergilla sätt. Små idylliska byar ligger gömda i
grönskan, och dock är deras namn på vinflaskornas
etiketter kända runt om i världen, ty så mycket
betyder kvaliteten.
Champagne är den yngsta av vinsorterna från
Frankrike; den är en konstprodukt, uppfunnen under
slutet av 1600-talet av en munk, som fann på en metod
att få vinet att mussera, dvs. hålla kolsyra under
starkt tryck. Först efter en tidsödande procedur är
vinet färdigt. Det är därför bland kvalitetsmärkena det
dyrbaraste vinet och en viktig inkomstkälla för landet,
ty världen runt är champagnen den stora festens vin.
Väldiga lager av detta vin väntar också på att släppas
ut från stora lagerkällare, som är insprängda i
Champagnes kritkalkberg. En firma har en
champagnekällare som sträcker sig i labyrinter under jorden en
totallängd av nära 2/2 mil! Man bör sedan ej bli
förvånad om man hör, att Frankrikes export av vin
före andra världskriget hade ett årligt värde av ca
500 milj, francs.
Frankrikes största vinodlingsområde är dock
Lan-guedoc, där de tre departementen Hérault [erå’],
Aude [åd] och Gard [gar] producerar mer än en
tredjedel av Frankrikes vinskörd. Dessa enklare viner
konsumeras dock till största delen inom landet. Se vidare
Vin.
Bergsbruk och vattenkraft
Ehuru Frankrike övervägande är ett jordbruksland,
har landet av gammalt en betydande industri. Dess
bergsbruk fick efter första världskriget ett betydande
uppsving. Redan tidigare hade Frankrike ungefär
hälften av de lothringska minettmalmerna, de största
jämfyndighetema i Europa. Genom återvinnandet av
Alsace-Lorraine (Elsass-Lothringen) blev det
Europas järnrikaste land, och malmbrytningen har under
de senaste årtiondena varit den största i Europa.
Största delen av malmen har dock exporterats till
Tyskland och Belgien, men även den franska
järntillverkningen är betydande. Endast Förenta staterna,
Tyskland, Sovjetunionen och Storbritannien hade större
produktionssiffror.
Av stenkol har Frankrike inte lika mycket och inte
heller så många sorter. Den franska industrin måste
av gammalt importera betydande kvantiteter kokskol
från England, Belgien och Tyskland. Ehuru det självt
intar femte platsen bland de kolproducerande
länderna i världen, kommer det som nummer ett bland
jordens kolimporterande stater (1950 resp. 53 milj,
och 10,5 milj. ton). De mest betydande kolgruvorna
ligger nära belgiska gränsen i departementen
Pas-de-Calais och Nord samt vid Mosel och Loire (Saint
Etienne). Brunkol förekommer därjämte i relativt
blygsamma mängder nära Marseille.
Bristen på stenkol ersättes emellertid av rika
tillgångar av »det vita kolet». Från Alperna, men även
från Pyrenéerna och Centralmassivet, kommer
talrika floder med ofta brant fall och mycket vatten. Den
uttagbara vattenkraften har beräknats till omkring
10 milj, hk, därav från Alperna mer än hälften.
Härav är mer än hälften utbyggd. Både industrier och
järnvägar drivs i alltmer ökad skala med vattenkraft,
och 1950 producerades över 16,1 miljarder kWh.
Den franska järn- och stålindustrin har sina centra
i Lille [lil’], Nancy [nangsi/], Le Creusot [lo kröså’],
»Frankrikes Essen». 1951 framställdes 8,7 milj, ton
tackjärn och ferrolegeringar samt 9,8 milj, ton stål.
Smakfulla textil- och hantverksalster
Genom den stora arbetarstam textilindustrin
sysselsätter - bortåt 1 milj, personer - och dess betydelse
för exporten kommer den alltid att förbli en av de
viktigaste grenarna av den franska produktionen. Den
är också en av de mångsidigaste, såväl ifråga om
bearbetade råmaterial - silke, konstsilke, ull, hampa,
bomull - som ifråga om fabrikaten. Särskilt bekant
är dock framställningen av lyxartiklar vilkas elegans
och smakfullhet gjort Paris till dammodets obestridda
huvudstad. Sidenindustrin i Lyon, som en gång var
den största i Europa, är ännu betydande, om också
natursilket även där i stor utsträckning måst utbytas
mot konstsilke. Normandie och speciellt staden Rouen
är kända för sin bomullsindustri; % av råbomullen
importeras från USA över Le Havre. Denna industri
är den förnämsta inom textilbranschen, men även
ylleindustrin med tyngdpunkt i distriktet mellan Lille
och Reims [rängs] tillhör de viktigaste
exportnäringarna. Linnevaror tillverkas även i Lille samt i Roubaix
[robä’] och andra städer i de nordliga
industridistrikten. Råvarorna köps utifrån, bomull, som nämnts,
främst från USA men även från Egypten och Indien,
ull från Australien, Argentina och England, råsilke
från Italien, Japan och Kina. Därav följer ett
ömtåligt beroende av utlandet, och Frankrike har därför
strävat efter att utveckla sina koloniers förmåga att
leverera råvaror.
Fiske långt från hemlandet
De franska fiskarna nöjer sig icke med de fångster
(sardiner, languster, ostron m.m.) som kan fås vid
hemlandets kuster. De norra kustprovinserna,
Normandie och Bretagne, sänder årligen stora flottor
till fiskevattnen kring Newfoundland och Island, och
franska trålare fiskar på bankarna i Nordsjön.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
