- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 3. Fr - H (1137-1696) /
1190

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik II — det moderna Preussens skapare - Schlesien förvärvas - Sjuårskriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IigO FREDRIK II

DET MODERNA PREUSSENS SKAPARE

Fältherren, filosofen och flöjtspelaren i Potsdam

Fredrik II (1712-86), preussisk konung
1740-86. En novembermorgon 1730 förs den unge löjtnant
Katte under eskort över fängelsegården i Küstrin för
att avrättas, dömd till döden för högförräderi. När han
går förbi en av fängelsets flyglar, hör han den unge
kronprinsen från ett av fönstren be honom om
förlåtelse. Han ser kronprinsen skaka gallret och kämpa
för att komma bort från fönstret, men starka händer
griper tag om hans skuldror och håller honom fast.
»Han skall stå i sitt fönster och se, hur en preussisk
förrädare dör», har kungen befallt.

På sommaren 1730 var kronprins Fredrik av
Preussen aderton år, överkänslig, fylld av förtvivlan och
trots. Fredrik Vilhelm I, »soldatkungen», var sällsynt
fri från kulturella intressen och sökte framför allt
göra sonen till en god soldat. Men denne älskade
filosofi, litteratur och musik — han var själv skicklig
flöjtspelare och försökte sig senare även som
författare - och beundrade den franska kultur och
konstlade förfining, som var tidens mod och som fadern
mest av allt avskydde. Fredriks intresse för dylika

Fredrik II som på grund av sina betydande insatser i krig
och fred av ett tacksamt folk tilldelades ärenamnet den store.

»onyttiga ting» hade många gånger förorsakat
upprörda scener, men denna sommar var situationen
särskilt tillspetsad, då fadern av statshänsyn tänkte
tvinga sonen till ett giftermål. Fredrik beslöt att i
sällskap med löjtnant Katte fly till England och stanna
där till faderns död. Flyktförsöket misslyckades, och
det kostade Katte livet. Även kronprinsen hade kungen
-velat döma till döden, men krigsrätten hade vägrat.

I halv förvisning till en landsortsstad fick Fredrik
några år framåt syssla med underordnade
administrativa och militära uppgifter. Det visade sig vara en
nyttig skola för en blivande härskare, och fadern
kunde under sina sista år med lugn se fram emot
sonens maktövertagande, även om han måhända
oroade sig för dennes oförminskade intresse för
upplysningstidens litteratur och tankeströmningar. Med
franska författare uppehöll Fredrik en livlig brevväxling,
främst med Voltaire, som han senare skulle hysa som
gäst på sitt slott Sanssouci [sangsosi’] vid Potsdam
- tills en dramatisk brytning skilde dem åt.

Schlesien förvärvas

1700-talet var »kabinettspolitikens» tid, då man
ingick och upplöste allianser efter tillfälliga
konjunkturer och hänsynslöst schackrade med folk och
kronor. Detta cyniska spel visade sig även Fredrik
behärska. Samma år han besteg tronen (1740) dog
kej-sar Karl VI, som genom fördrag fått sin dotter Maria
Teresias arvsrätt i Österrike erkänd av en rad stater.
Nu fann dessa det lämpligt att bryta sina löften, och
ett stort krig utbröt (österrikiska tronföljdskriget).
Redan dessförinnan hade Fredrik med klar blick för
Maria Teresias svårigheter börjat krig och besatt
Schlesien, som han vid den slutliga freden (1748) fick
behålla. Genom förvärvet av detta rika område och de
för den militära prestigen betydelsefulla segrarna
över den österrikiska armén hade Fredrik gjort sitt
land till en stormakt.

Sjuårskriget

I övrigt lyckades Maria Teresia rida ut stormen, och
för att kunna återta Schlesien sökte hon sedan samla
de stater, som oroades av Preussens makttillväxt, till
ett förbund. Till dessa stater hörde Frankrike och
Ryssland. Fredrik å sin sida slöt subsidieförbund med
England, som befann sig i krig med Frankrike i
Nordamerika och behövde en kontinentalmakts bistånd för
att skydda Hannover, de engelska kungarnas arvland.
Redan innan Maria Teresia hunnit slutföra de
diplomatiska förberedelserna, slog Fredrik till. Utan var-

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:56:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-3/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free