- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 3. Fr - H (1137-1696) /
1197

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihet — frihet är det bästa ting - Flugans frihet eller myrans sociala tvång - Graden av tvång varierar alltefter samhällets typ - Olika former av tvång

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRIHET II97

Artikel g.

Envar har rätt till liv, frihet och personlig trygghet.

Artikel 4.

Ingen må hållas i slaveri eller träldom; slaveri och
slavhandel skola vara förbjudna i alla sina former.

Artikel 5.

Ingen må underkastas tortyr eller grym, omänsklig eller
vanärande behandling eller bestraffning.

Artikel 7.

Alla äro lika inför lagen och äro utan åtskillnad
berättigade till lika skydd av lagen. — — —

Artikel g.

Ingen må godtyckligt underkastas anhållan, fängsligt
förvar eller landsförvisning.

Artikel 12.

Ingen må underkastas godtyckligt intrång i privatliv,

familj, hem eller korrespondens, ej heller angrepp på ära
och anseende. — — —

Artikel 13.

1. Envar har rätt att inom varje särskild stats gränser
fritt flytta och bosätta sig.

2. Envar har rätt att lämna det land där han må
befinna sig, inbegripet sitt eget land, och rätt att återvända
till sitt eget land.

Artikel 19.

Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet; denna
rätt innefattar friheten att utan inblandning hysa åsikter
och att söka, mottaga och befordra upplysningar och
tankar genom alla slags meddelelsemedel och utan hänsyn till
landgränser.

Artikel 20.

1. Envar har rätt till friheten att anordna och deltaga
i församlingar och sammanslutningar.

2. Ingen må tvingas att tillhöra en sammanslutning.

De mänskliga fri- och rättigheterna. Ur allmän förklaring antagen av Förenta nationernas generalförsamling 10 dec. 1948.

Flugans frihet eller myrans sociala tvång

Ett ordnat samhällsliv förutsätter, att samhällets
medlemmar i en rad viktiga avseenden handlar i
enlighet med vissa fixerade beteendemönster. Vad som
menas med detta inser man lätt, om man jämför å
ena sidan myrornas välordnade liv i en myrstack och
å andra sidan, låt oss säga, en samling flugors
regellösa beteende. I den mån det hos samhällets
medlemmar finns impulser till ett asocialt, dvs. mot
samhällets fixerade beteendemönster stridande
handlingssätt, måste dessa beteendemönster garanteras genom
någon form av tvång. I den mån en individ icke genom
sådant tvång förmås att avstå från att förverkliga sina
impulser, önskningar och begär, åtnjuter han frihet i
samhället. Åtminstone för en mänsklig betraktare
förefaller det, som om det hos myrorna och andra
samhälleliga insekter icke skulle finnas några nämnvärda
asociala impulser. Deras beteende är - liksom
djurens överhuvud - väsentligen biologiskt, människans
däremot väsentligen socialt betingat.

Graden av tvång varierar alltefter samhällets typ

Motsättningen mellan tvång och frihet skulle
sålunda icke existera inom insektssamhällena. Men i de
mänskliga samhällena kommer det alltid att råda en
mer eller mindre tydligt utpräglad motsättning
mellan den sfär inom vilken individerna känner sig
handla fritt och den sfär inom vilken de känner sig
tvingade till handlingssätt som går emot deras individuella
önskningar. Tvångets omfattning och intensitet
varierar i mycket hög grad inom olika typer av
sam

hällen. Ju mindre och enklare samhället är, desto
mindre kan tvånget bli: i desto högre grad blir det
för individerna möjligt att identifiera sina personliga
önskningar med det av samhället fordrade
beteendet, och desto friare kan de känna sig. I moderna
stater med deras väldiga omfattning och deras oerhört
komplicerade ekonomiska struktur blir det för
flertalet individer omöjligt att ens förstå hur samhället
är organiserat, och för att individerna skall förmås
att anpassa sig till samhällsorganisationen, blir därför
ett mycket stort mått av tvång nödvändigt.

Olika former av tvång

Den mest uppenbara formen av normalt
samhälleligt tvång är kanske det juridiska tvånget. De juridiska
lagarna utstakar liksom vissa banor, som individen i
sitt beteende måste följa - gör han det icke, utsätter
han sig för risken av straff och vanära. Vid sidan om
det juridiska tvånget finns det emellertid andra
former av tvång, som, även om de icke är lika
uppenbara, dock i allmänhet är nästan lika effektiva.
Sedvänjorna, konventionerna och moderna tvingar, även
de, individen att anpassa sig efter vissa
beteendemönster. Bryter han mot dem, utsätter han sig för sina
medmänniskors ogillande, förakt och kanske ganska
kännbara repressalier. Ett osynligt men ändå mycket
starkt tvång innebär de moraliska förbud,
befallningar och ideal som genom uppfostran inpräntas hos
individen; så småningom lär han sig att uppfatta dessa
förbud och befallningar som utgående från sitt eget
»samvete-».

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:56:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-3/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free