Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihet — frihet är det bästa ting - Henri Bergson - Vad menar vi med ordet »frihet»? - Frihet och tvång i samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Iig6 FRIHET ________________________________________
bundna processerna i naturen blott en ständig
omgruppering av vissa en gång för alla givna element.
På de områden där skeendet är orsaksbundet
framträder därför aldrig någonting radikalt nytt. Det
nyskapande, som utmärker alla högre former av
mänsklig aktivitet, särskilt vetenskap och konst, är enligt
hans mening betingat av människans frihet. »Frihet»
och »skapande utveckling» är för honom två sidor av
samma sak.
Redan ovanstående antydningar om några av de
synpunkter som framställts i diskussionen för och emot
människans frihet torde visa, att själva problemet är
ganska obestämt. En saklig diskussion av
frihetspro-blemet är omöjlig, om man inte först preciserar
problemets egen innebörd. Det är nödvändigt att ställa
frågan:
Vad menar vi med ordet »frihet»?
Liksom de flesta ord i det vardagliga språket har
detta ord ett flertal olika betydelser. Om man blandar
ihop de skilda betydelserna, urartar diskussionen om
friheten till tomma ordstrider.
a) Frihet och öde. Att människans liv är
ödesbestämt, betyder (bland annat) att hennes egna beslut
och handlingar varken gör till eller från i fråga om
hur hennes liv kommer att gestalta sig. Om man i
ordet »frihet» inlägger en betydelse som är motsatt
ödesbestämdhet, så innebär friheten, att människans
beslut och handlingar har ett inflytande på hennes
framtida liv. Redan den alldagliga erfarenheten visar,
att det i denna mening existerar ett mått av frihet men
också att denna frihet i många avseenden är
begränsad. Om jag kommer att gå på bio i kväll eller inte,
beror i ganska hög grad av mig själv. Men om jag
inom de närmaste åren kommer att förintas av en
atombomb eller inte, är tydligen något som jag i
varje fall endast i oändligt ringa grad kan inverka på.
b) Handlingsfrihet. När man säger, att en
människa fritt utför en viss handling, menar man väl i
allmänhet, att hon velat utföra just denna handling samt
att hon kunde ha utfört en annan, ora hon velat
annorlunda. I en situation där en människa handlar fritt
föreligger det en rad olika handlingsmöjligheter:
vilken av dessa möjligheter som blir verklighet, antages
bero på människans vilja. Frågan om människans
handlingsfrihet är alltså en fråga om
orsakssamman
hanget emellan hennes handlingar och hennes vilja.
Också i denna fråga lär oss redan den alldagliga
erfarenheten, att det inom vissa gränser existerar en
sådan handlingsfrihet men att gränserna alltid finns
och ibland är mycket snäva. Ibland har vi många
handlingsmöjligheter, ibland mycket få, och ibland är
vi praktiskt taget berövade all handlingsfrihet.
c) Viljans frihet och personligheten. Den som står
under inflytande av t. ex. ett alkoholrus har då
-säger man ofta - ingen fri vilja. Den som i god
kondition, nykter, vaken och utvilad, och efter moget
övervägande fattar ett beslut har däremot då - brukar
man säga - en fri vilja. När ordet »frihet» används
på detta sätt, innebär påståendet, att en människas
vilja i ett givet ögonblick är fri, detsamma som att
viljan är ett uttryck för hennes samlade normala
personlighet. Den berusades vilja är ofri just därför att
den är mer eller mindre isolerad från hans normala
personlighet. Också i denna fråga lär oss vår
alldagliga erfarenhet, att viljan ibland är ganska fri och
ibland är mycket ofri. (I rättslivet anses viljefrihet i
denna mening ofta vara ett villkor för ansvarighet och
straffbarhet, och psykiatriska experter tros äga
särskild kompetens att avgöra, om sådan frihet förelegat
eller icke.)
d) Viljans frihet och orsakslagen. Med
»orsakslagen» menar man principen, att »allting har en orsak»
eller att alla skeenden i universum lyder allmänna
naturlagar. Det är klart, att friheten i de förut nämnda
betydelserna icke på något sätt är i konflikt med denna
princip. Men ofta menar man, att viljans frihet skall
innebära, att viljan icke är bestämd av någon orsak.
Om min vilja hade i tiden föregående orsaker - t. ex.
yttre impulser, vanor, min kunskap om verkligheten
eller det fysiologiska tillståndet i min kropp - så
vore den »framtvingad» av dessa orsaker och därmed
icke heller »fri». En verkligt »fri» vilja kan då över
huvud taget icke ha några orsaker. Om man inlägger
denna betydelse i »frihet», är viljefriheten oförenlig
med orsakslagens giltighet. För att avgöra om det
existerar någon frihet i denna mening måste man alltså
ta ställning till det mycket svåra problemet, om
orsakslagen gäller eller icke. Ehuru dess giltighet i den
gängse meningen är ifrågasatt i modem
naturvetenskap, måste det likväl anses tvivelaktigt om detta
inverkar på frågan om viljans frihet.
Frihet och tvång i samhället
Ordet »frihet» hör till den politiska debattens
flitigast använda slagord. Ofta talar man om »friheten»,
som om därmed menades något bestämt, utan att
likväl försöka göra klart för sig för vem och från vad
denna frihet skall gälla. Ordet verkar som en
uppiggande trumpetsignal, och i propagandakriget mellan
olika politiska åskådningar används det väl icke
säl
lan medvetet just på detta sätt. Ofta tänker man
ingenting, när man utslungar ordet. I andra fall är det
tydligt, att politiska motståndare, som bägge utnämner
sig till frihetens rätta förkämpar, menar helt olika
saker med ordet. Den ene tänker exempelvis på frihet
för A från B, medan den andre avser frihet för G
från D.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
