Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frikyrkorörelser — de frikyrkliga väckelsernas historia - De första läsarna och konventikelplakatet - Metodistepiskopalkyrkan - Frikyrkliga samarbetskommittén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIKYRKORÖRELSER 1221
Inom pingströrelsen intar stockholmsförsamlingen Filadelfia en ledande ställning. T. v. en interiör från Filadelfiakyrkans stora
sal, som rymmer ca 3 000 sittplatser. Bilden är tagen från åhörarläktarna mot talarstolen, som syns omgiven av diakonläktaren
framför den tillfälliga flaggdekorationen i mitten. Därovanför sång- och musikläktaren och därunder dopestraden, vars bassäng
omedelbart under talarstolen friläggs vid dopförrättningarna. T. h. ses en skara plakatbärare samlade på Rörstrandsgatan för att
bege sig på vandring kring staden med sitt budskap.
Metodistepiskopalkyrkan
En särställning inom svensk frikyrklighet intar den
svenska metodismen. När den från början
introducerades i landet för att utvecklas till
församlings-rörelse och kyrka, kännetecknades den först och
främst av sitt betonande av helgelselivet. Metodisterna
misstänktes helt enkelt för att lära syndfrihet.
Erfarenheterna under de gångna årtiondena har dock visat,
att någon större dogmatisk skillnad knappast
existerar mellan dem och de andra frikyrkliga. Däremot har
de praktiskt kyrkligt gått andra vägar. Tre år efter
tillkomsten av 1873 års dissenterförordning erhöll de
Kungl. Maj:ts tillstånd som lagligt erkänt
kyrkosamfund. Det ledde till att en stor procent av
metodist
församlingarnas medlemmar begärde utträde ur den
svenska kyrkan och blev dissenters. Som sådana har
de erhållit rättighet att förrätta vigsel m. m. Det är en
linje som de övriga frikyrkliga i mycket liten
utsträckning följt. Vidare har metodisterna en episkopal
författning. Man är icke rädd för att ha en kyrka, där
ledningen har möjlighet att ingripa i de enskilda
församlingarnas liv och arbete. Den
kongregationalis-tiska församlingstanken, som dominerat inom de
andra samfunden, har alltså här skjutits åt sidan.
Alltför mycket har nu dessa olikheter inte betytt.
Historien har visat, att metodistkyrkan varit solidarisk med
den övriga svenska frikyrkovärlden.
Frikyrkliga samarbetskommittén
Allt vanligare har det under årens lopp blivit, att
medlemmarna av baptistsamfundet, metodistkyrkan
och missionsförbundet kallat sig »frikyrkliga» och att
man talar om dem som frikyrkosamfund. Nu är dessa
begrepp »frikyrka» och »frikyrkliga» alls inte några
enhetliga begrepp. Man kan lägga olika innebörd
i dem.
Konsekvent frikyrkliga har egentligen blott de
metodister visat sig vara som blivit dissenters och gått ut
ur den svenska kyrkan. Men som frikyrkliga har man
betecknat de nämnda organisationerna, därför att de
själva ombesörjer inte bara ordets predikan utan
sakramentsförvaltning och religiösa akter, såsom
begravning och frikyrklig vigsel. De har också sökt
genomföra ett konsekvent nytestamentligt
församlingsliv, dvs. medlemmarna har vunnit inträde i
församlingen på personlig tro och den bekännelsen, att de
vill vara Kristi lärjungar.
Tendenser till svensk frikyrka kan möjligen sägas
ligga i att de tre frikyrkosamfunden sedan 1918 bildat
ett gemensamt organ, Frikyrkliga
samarbetskommittén, som de allra senaste åren fått representanter
också från de andra organisationerna, dock inte från
pingströrelsen, som konsekvent avstår från
organiserat samarbete. Frikyrkliga samarbetskommittén har
under senare år allt oftare blivit en remissinstans för
officiella myndigheter, så att den t. ex. av Kungl.
Maj:t anmodats att yttra sig i aktuella frågor.
Därigenom har den blivit något av ett samfällt organ för
icke blott den svenska frikyrkorörelsen utan också
de fria samfunden och organisationer över huvud.
Vid 1953 års fria kristna riksmöte framlades förslag
om bildandet av en federativ frikyrka, »Sveriges
Fri-kyrkoförbund», där de olika samfunden med
bevarande av sin egenart skulle ge uttryck åt sin villighet
att arbeta i förtroendefull samverkan med varandra.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
