Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frimärken — en rolig och lärorik hobby - »Tre skilling banco gult»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 2 FRIMÄRKEN
Sedan de första frimärkena började användas för över hundra år sedan har antalet märken blivit nära nog oöverskådligt. Det
är därför omöjligt för samlaren att kunna förvärva en i det närmaste komplett kollektion. Man brukar därför i stället gå in
för något speciellt område, t. ex. enskilda länder, vissa bestämda motiv osv. Ovan återges ett urval vanliga frimärksmotiv.
I. Insekt, Schweiz. 2. Fågel, Angola. 3. Fisk, Mocambique. 4. Hästar, Tyskland. 5. Träd, USA. 6. Blommor, Ungern. 7. Röda
Korset, Canada. 8. Känd kvinna, Elsa Brändström, Tyskland. 9. Känd man, Calmette, Frankrike. 10. Idrott, Bulgarien.
EN ROLIG OCH LÄRORIK HOBBY
Frimärken. Redan i början av 1500-talet kunde
allmänheten i Tyskland, Nederländerna, Spanien och
flera andra länder få sin post befordrad med ett
postverk, som inrättats av den märkliga familjen Thurn
und Taxis. Ungefär hundra år senare tillkom
postverk i de flesta av Europas länder - i Sverige skedde
det år 1636 — men man måste gå ytterligare ett par
hundra år framåt i tiden för att träffa på de första
frimärkena i egentlig mening. Frimärkets födelseår
är nämligen 1840, dessförinnan hade man använt sig
av olika system med stämplar, banderoller osv.
De moderna frimärkenas fader var den skotske
boktryckaren James Chalmers, och de kom första gången
i bruk i Storbritannien den 6 maj 1840, sedan
brittiska parlamentet utfärdat en lag, som bland annat
stadgade enhetlig avgift för alla brev, oavsett hur
lång befordringssträckan var. De två första
frimärkena visade en bild av drottning Victoria. Det ena var
svart och löd på en penny, det andra blått i valören
två pence.
Nyheten slog snabbt igenom i det ena landet efter
det andra, i Sverige dock inte förrän på sommaren
1855, vilket väl främst berodde på svårigheten att
avveckla det zonsystem med inte mindre än elva olika
avståndsgrupper, som vårt land i postalt hänseende
var indelat i.
»Tre skilling banco gult»
De första svenska frimärkena är
skillingbanco-se-rien i valörerna 3, 4, 6, 8 och 24. Fyraskillingsmärket
trycktes i en efter dåtida förhållanden ganska stor
upplaga, de övriga däremot i relativt små upplagor.
Av treskillingsmärkena trycktes endast omkring
150 000 exemplar, och följaktligen har de
genomsnittligt det högsta handelsvärdet i syskonskaran. De
trycktes i blågröna nyanser men ett enda av dem fick
genom ett misstag samma orangegula färg som
åtta-skillingsmärkena. Hur denna sedermera så berömda
gula treskilling hittades av en skolpojke som rotade
i sin farmors gamla brev, hur märket sedan
upptäcktes av filatelisterna och hur det därefter stigit i
värde vid varje försäljning — allt detta är en lång
och spännande historia. År 1938 köpte kung Carol av
Rumänien märket för cirka 100 000 kronor och 1950
förvärvades det av den belgiske samlaren M. Berlingin.
Det befinner sig fortfarande i sällsynt gott stånd och
dess värde torde väl nu kunna uppskattas till
ungefär 200 000 kronor.
Detta svenska frimärke är en av världens finaste
rariteter - om inte rent av den allra finaste. Till
topprariteternas klass hör också ett nära hundraårigt,
svagt karminfärgat frimärke i valören en cent från
Brittiska Guayana, som nu torde värderas till
ungefär 150 000 kronor, samt vidare Post Office-märkena
från Mauritius, som har en högst romantisk historia
och som finns i ett fyrtiotal kända exemplar. Deras
värde varierar efter kvaliteten, men de vackraste
exemplaren - en one penny och en two pence på samma
brev — taxeras tillsammans till omkring 200 000
kronor.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
