Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frisksport — för folkhälsans främjande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
__________________________________________________________________________ FRISKSPORT 1225
T. v. Framför frisksportens egen folkhögskola, Stensund utanför Trosa, övar kursdeltagarna friluftsgymnastik på gräsplanen.
Bilden t. h. visar lägerliv i det fria.
Foto T. Ulmerud och Text & Bilder.
FOR FOLKHALSANS FRAMJANDE
Frisksport. Att skapa en folkrörelse som skulle
verka för att göra landets alla medborgare friska och
starka genom en sund levnadsordning i förening med
stärkande kroppsrörelse utan tävlingsinslag - detta
var vad som föresvävade initiativtagarna Roland och
Marcus Hentzel, när de lanserade frisksportrörelsen
1924. De resonerade som så, att idrottsrörelsen genom
sin alltmer överhandtagande specialisering och
stjärn-kult inte fyller måttet som främjare av folkhälsan.
Avsikten var att göra frisksporten till ett komplement
till idrottsrörelsen.
De kroppsövningar som rekommenderas i detta
sammanhang har varit skiftande. Övningar med lätta
hantlar och armstärkare har rekommenderats, men
för övrigt har alla slags idrottsgrenar kommit till
användning, speciellt orientering, terränglöpning,
simning, kanotpaddling, rodd, skidsport och cykelsport.
Redan från starten var man inställd på en enkel och
grönsaksrik mathållning med avhållsamhet från
tobak och spirituösa. 1935 kom Are Waerland med sin
näringslära, den lacto-vegetariska, där råa grönsaker,
rötter och frukter liksom hälsogröten kruska - med
huvudingredienserna vatten, havregryn, vetekli och
russin - upptog det väsentliga utrymmet. Denna lära
ansågs emellertid alltför extrem inom en del
frisk-sportkretsar, varför upphovsmannen separerade och
bildade ett eget förbund.
Enighet råder emellertid mellan frisksportrörelsen
och den sistnämnda rörelsen på den punkten, att
sjukdomar kan förebyggas genom en sund levnadsordning.
Vid utformandet av reglerna för denna har
frisksporten alltmer sökt ta medicinska auktoriteter i anspråk.
Frisksportens näringslära har även för den
»vanliga» idrotten spelat en stor roll. Åtskilliga kända
idrottsmän lever helt eller delvis enligt frisksportens
dietregler, och frisksporten har i varje fall öppnat
ögonen hos många för betydelsen av en sund och
enkel kost.
Rörelsens riksorganisation är Svenska
Frisksport-förbundet, som utger tidningen Frisksport. 1944
öppnades ledarskolan Stensund, som 1950 blev
Frisk-sportförbundets egen folkhögskola.
Näringsprogram-met har gett upphov till en näringsindustri, i vilken
kruska och frisksportarbröd är de mest bemärkta
produkterna. Frisksportrestauranger och råkostbodar
har uppstått. I Norge finns Norsk Frisksportforbund
och i Danmark Dansk Frisksport. I Helsingfors finns
Helsingfors’ Frisksportklubb.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
