Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frivilliga försvarsorganisationer — försvarets folkrörelser - Första världskriget framkallar nya frivilligorganisationer - Mellankrigsåren — sjunkande försvarsintresse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1226 FRIVILLIGA FÖRSVARSORGANISATIONER
Genom att hästen i det civila blivit alltmera sällsynt, blir
det svårare att vid krig uppbringa hästkunnig personal för
djurens skötsel och vård. För att bidra till att avhjälpa denna
brist utbildar Blå stjärnan kvinnor i hästsjukvårdstjänst.
FÖRSVARETS
FOLKRÖRELSER
Frivilliga försvarsorganisationer.
Den frivilliga försvarsverksamheten i alla dess
skiftande former är ett av de vackraste och mest påtagliga
uttrycken för vårt folks levande försvarsvilja. De
flesta frivilliga försvarsorganisationerna har
tillkommit vid tider, då vår fred och frihet varit särskilt
hotade. De har tagit som sin uppgift att verka för
frivillig utbildning av personal — manlig som kvinnlig
— för olika uppgifter inom försvaret. Andra
organisationer har bildats med främsta syfte att hos alla lager
inom vårt folk verka för att hålla försvarsviljan
levande - inte minst under tider, då många
optimistiskt trott, att krig för vårt vidkommande inte längre
kunde tänkas bli en realitet. Gemensamt för dem alla
är att de bildats på initiativ av enskilda medborgare
utan starkare stöd av statliga myndigheter. De har
också fått utvecklas under stor frihet från statliga
ingripanden.
Vår tids frivilliga försvarsorganisationer leder sitt
ursprung tillbaka till mitten av 1800-talet. Den
utrikespolitiska spänning, som då rådde - Krimkrigets
återverkningar i Östersjön och händelserna kring det
dansk-tyska kriget 1864 - framkallade en
frivillig
rörelse, som i mycket påminner om det nuvarande
hemvärnet. En av de ledande krafterna var en tid
Viktor Rydberg. På 1870-talet omorganiserades denna
s. k. skarpskytterörelse till den nuvarande frivilliga
Skytterörelsen.
Från ungefär samma tid stammar Svenska R öda
korset (SRK),som 1864 bildades efter internationell
förebild med uppgift att i första hand förstärka
sjukvården i krig. Detta förbereder föreningen genom att
utbilda personal och på frivillig väg organisera och
utrusta sjukvårdsanstalter, som vid krig kan ställas till
de militära myndigheternas förfogande. Röda korset
har vid sidan av denna huvuduppgift gjort stora
humanitära insatser såväl inom landet som i
internationella sammanhang.
Första världskriget framkallar nya
frivilligorganisationer
Vid tiden närmast före första världskriget ansåg
många, att landet icke hade ett försvar som
motsvarade det då rådande allvarliga utrikespolitiska läget.
En av bristerna var att de äldre åldersklasserna av
de värnpliktiga - landstormen - inte hade en
tillfredsställande utbildning och utrustning. För att på
frivillig väg försöka åstadkomma en förbättring
bildades landstormsföreningar, som organiserade och
bedrev utbildning för såväl befäl som manskap. En
omfattande insamlingsverksamhet möjliggjorde
dessutom en viss förbättring av utrustningen både i fråga
om vapen och annat.
Som en naturlig följd av 1942 års försvarsbeslut
ombildades den frivilliga landstormsrörelsen till våra
dagars Frivilliga befälsutbildningsrörelse (FBU), som
nu övertagit uppgiften att - med hjälp av militära
instruktörer — organisera den frivilliga
vidareutbildningen av främst det värnpliktiga befälet.
Under första världskriget tillkom också Frivilliga
automobilkåren (FAK), som hjälpte till med den då
inte så lätta uppgiften att skaffa fram motorkunnigt
folk till krigsmakten, och Svenska blå stjärnan, som
utbildar kvinnor till hjälp för den militära
veterinärvården.
Mellankrigsåren — sjunkande försvarsintresse
Tidsandan närmast efter första världskrigets slut
medförde, att intresset för den frivilliga
försvarsverksamheten på många håll slappnade eller t. o. m. helt
upphörde. På andra håll ansåg man emellertid att det
nu mer än eljest gällde att försöka hålla
försvarsviljan levande. I detta syfte bildades 1925
Riksförbundet för Sveriges försvar, som alltsedan dess bedriver
en upplysande och ekonomiskt understödjande
verksamhet. Året dessförinnan bildades efter mönster av
den finska Lotta Svärd-rörelsen Sveriges
Lottakårer (SLK) med uppgift att stödja den dåtida
frivilliga landstormsrörelsen och att bland bredare folk-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
