Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frukter och bär — skogens och trädgårdens läckerheter - Tropiska frukter - Nypon och rönnbär - Torkad och konserverad frukt - Frälsningsarmén — i fält mot det ondas makt - Makarna Booth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1234 FRÄLSNINGSARMÉN
färska frukten, som är friskare i smaken.
Ananasplan-tan hör hemma i Amerikas tropiska och subtropiska
regioner. Bladen är hårda och vassa och påminner om
agavens. Frukten är som mullbäret och fikonet en s. k.
skenfrukt, dvs. den är bildad av växtdelar som ej hör
till den egentliga frukten. Hela blomställningen växer
hos ananasen ihop omkring stammen till en stor frukt.
Man ser, att stammen fortsätter att bilda blad ovanför
frukten, vilket ger denna ett särskilt dekorativt
utseende. Nu odlas ananas i de flesta tropiska länder. Den
mesta frukten kommer från Hawaii. Den bästa lär
odlas på Sundaöarna.
Medan man under förra århundradet knappast fick
smaka annan frukt än den inhemska, om man inte
hade möjlighet att resa till främmande land, har man
nu tillfälle att få njuta allehanda utländska frukter i
färskt tillstånd. Utom de här nämnda frukterna ser
man i de större affärerna då och då en hel del mera
ovanliga sydfrukter, såsom litchiplommonet,
mangos-tanen och granatäpplet.
Det är troligt, att vår bekantskap med tropikernas
och de subtropiska ländernas frukter kommer att
utvidgas allteftersom kommunikationerna förbättras.
Det är givetvis av stor vikt, att utländska frukter är
tillgängliga i vårt land, där vegetationsperioden är så
kort. De färska frukternas betydelse för oss beror
framför allt på deras halt av vitaminer.
Nypon och rönnbär
Hittills har endast de bär eller frukter nämnts som
är njutbara i färskt tillstånd. Det finns dock en mängd
frukter som utan anrättning är mindre välsmakande
men som är förträffliga till konservering och smakar
utmärkt som saft och sylt eller tillredda på annat
sätt. Här skall endast erinras om våra svenska nypon,
vilka ger en värdefull och vitaminrik soppa. Rönnbär
liksom häggbär och slånbär används också på olika
sätt i hushållet. Dessa är medlemmar i rosväxternas
på bär och frukter så rika familj.
Torkad och konserverad frukt
Till vårt land importeras även stora mängder frukt
antingen torkad eller konserverad på burk. Russin,
katrinplommon och blandad frukt är t. ex. ganska
viktiga handelsvaror, som i normala tider finns att
tillgå över hela landet. Men även torkade äpplen,
päron, persikor, aprikoser etc. införs. Frukt
konserverad på burk blir i regel dyrare än den torkade, men
den är både vackrare och mer välsmakande. Vi
importerar burkkonserver av de flesta förut nämnda
frukter, framför allt dock av sådana som inte odlas
inom landet.
Av nedanstående tabell framgår importsiffrorna för
en del slag av torkad frukt 1952.
Aprikoser
o. persikor 522 ton till ett värde av 1,1 milj. kr.
Plommon
o. sviskon 3 485 » » » » » 5,4 » »
Äpplen 48 » » » » » 0,1 » »
Bland, frukt 1 897 » » » » » 3,6 » »
Russin o.
korinter 6615 » » » » »10,7 » »
Fikon 1 795 » » » » » 3,4 » »
Päron 31 » » » » » 0,1 » »
I FÄLT MOT DET ONDAS MAKT
Under flygande fanor och klingande spel
FRÄLSNINGSARMÉN. I Sverige dök
frälsningssoldater upp 1882. De första kampårens svårigheter
var många. Situationen illustreras i ord och bild på
första sidan av frälsningsarmens tidning Stridsropet
27 februari 1886. Orden lyder så: »Krig i Wisby!
Brottslingarne (en kapten och två kadetter) inför
domaren. Brottet: De fortsatte ett frälsningsmöte sedan
klockan slagit 8 e. m. Utslag i målet: Brottsliga!
Dömda att böta hvardera 250 kr. Vårt beslut 1:0)
Eftersom våra möten äro fullkomligt lagliga, betala vi icke
ett enda öre. 2:0) Ärna vi fortfara med desamma till
hvad pris som hälst.» - Det visade sig också snart
vara en dålig metod att bekämpa religiös entusiasm
med stora bötesstraff.
Ett par årtionden senare besökte
frälsningsgenera-len Booth under en Sverigeresa även Uppsala. I den
stora salen syntes många av stadens förnämsta herrar
och damer. Gästen hälsades av Nathan Söderblom.
Denne utgick från tredje artikeln i trosbekännelsen:
Vi tro på en, helig, allmännelig kyrka. I virrvarret av
kyrkosamfund och sekter är det — sade Söderblom —
människor sådana som Booth, människor med hans
livsverk, sträckande sig över alla nationella gränser,
som övertygar oss om att det i grunden blott finnes
en kristen kyrka. — Under de senaste årtiondena har
frälsningsarmén i vårt land kunnat glädja sig åt livligt
erkännande, särskilt för sin sociala verksamhet.
Makarna Booth
Grundarna av frälsningsarmén var William
Booth (1829-1912) och hans hustru Catherine.
Booth (1829-90). Booths moder var judinna, men
båda hans föräldrar tillhörde den engelska kyrkan.
Vid 15 års ålder blev han omvänd hos metodisterna
men efter ett par år utesluten ur deras samfund på
grund av sin besvärande reformiver. Sedan han skaf-
Artiklar, som saknas i detta hand, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
