Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Främre Orienten — en världspolitisk brännpunkt - Ett land av kontraster - Spelet om orientvägarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1238 FRÄMRE ORIENTEN _________________________________________________________________________
Kring Eufrats och Tigris’ gemensamma mynning Schatt-el-arab låg under forntiden ett land som flöt av mjölk och honung.
Här utbreder sig i vår tid världens största dadelpalmsodlingar.
Ett land av kontraster
Geografiskt får området sin prägel av höga
fjällkedjor och breda högslätter i norr, av vida öknar och
djupt inträngande vikar i söder. Mindre Asiens,
Ar-meniens och Persiens långa bergsstråk bildar längs
nordkanten en ganska effektiv skyddsmur, svår att
passera både för forntidens erövringslystna
barbarfolk och nutidens iskalla vinterstormar. I söder
utbreder sig Syriens och Mesopotamiens jämna slätter,
och där skjuter också den plana arabiska halvön ut
i havet som en klumpigt tillyxad jättekloss. Likt långa
armar, som sträcks mot varandra, skär sig Medelhavets
och Röda havets gravsänkor djupt in i landmassorna.
Tillsammans med Persiska viken öppnar de vägen för
sjöfarten och leder handeln fram mot de smalaste
näsen.
Klimatet är utpräglat torrt. Endast vid kusterna i
väster, på bergens lovartsidor och längst i söder, där
de tropiska zenitalregnen gör sig gällande sommartid
i Jemen, tillåter nederbördsmängderna någon
skogs-växt. I övrigt härskar öken och stäpp, utom där de
sinande floderna möjliggjort konstbevattnade
oasodlingar. Dagarnas hetta växlar med nätternas kyla,
blott sällan sveper en regnby fram.
Naturens stora kontraster mellan fjäll och lågland,
mellan öknarnas tröstlöshet och oasernas grönska
har sin motsvarighet i människornas värld. Mot
beduinernas fria och obundna liv ute på de stora
vidderna står böndernas stillsamma och jordbundna
tillvaro inom kulturområdena. De förra representerar
det revolutionära, anarkistiska inslaget, som vill röva,
slå ned och förstöra; de senare det uppbyggande,
stats-bildande och kulturbärande elementet. Mellan dem
har striden stått het genom årtusendena. Och den
kampen har i mycket givit områdets historia dess säregna
innehåll och rytm.
Spelet om orientvägarna
Som geografisk term är Främre Orienten strängt
taget ett tämligen svävande begrepp. Man letar ej
sällan förgäves efter dess namn i geografiska
handböcker och vanliga uppslagsverk. I tidskrifter och bland
dagstidningarnas rubriker förekommer det i stället
så mycket oftare.
Dess kärnområde utgörs i första hand av de länder
som genomkorsas av de viktiga handelsvägarna. Den
äldsta, nordliga rutten går över Syrien och Irak, den
yngre, sydliga genom Suezkanalen förbi Egypten och
Palestina. Livligt trafikerade karavanstigar gick i
gamla tider också från Svarta havets sydkust genom
det nuvarande Turkiet österut via Persien emot
Indien.
Skyddet av dessa vägar krävde likväl ofta en
erövring av vidsträckta områden utanför de närmast
berörda trakterna. Den erövringslystna, imperialistiska
världsstatens idé kan därför i själva verket följas
tillbaka till förhållandena i Främre Orienten under
forntiden. Den stramt organiserade assyriska
militärmakten, som på 700-talet f. Kr. sträckte sig från Egyptens
och Syriens medelhavsstränder till Persiska viken i
öster, uppvisar när allt kommer omkring drag
överraskande lika dem i Hitlers Tyskland. Och den per-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
