Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Främre Orienten — en världspolitisk brännpunkt - Spelet om orientvägarna - Ett urgammalt kulturcentrum - Korstågens betydelse för handelsförbindelserna - Främre Orienten råkar i glömska och — återupptäckes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1240 FRÄMRE ORIENTEN _____________________________
siske storkonungens välde ett par sekler senare var
det första världsriket i ordets egentliga mening och
behärskade alla då kända länder från Indiens
gränser till Europas portar vid Dardanellerna.
På samma sätt som då har även i vår tid många
länder dragits in i det stora spelet om orientvägarna.
Till dem räknas först och främst Egypten och
närgränsande delar av Främre Asien, men spelets
verkningar gör sig också mer eller mindre starkt gällande
inom en vidare omkrets från Afganistan längst i öster
till Dardanellerna i väster, från Kaukasien i norr till
det sydarabiska Jemen. Även dessa relativt avlägsna
trakter måste därför infogas under beteckningen
Främre Orienten. Ja t. o. m. på Balkanhalvön nära det
viktiga inloppet till Svarta havet och i de
muhammedanska länderna längs den nordafrikanska kusten
visar det politiska händelseförloppet stundom ett så
nära samband med förhållandena kring Suezkanalen,
att det kunde finnas goda skäl för att hänföra också
dem till samma politisk-geografiska område.
Ett urgammalt kulturcentrum
Främre Orienten är dock icke bara en politiskt och
naturgeografiskt någorlunda klart avgränsad del av
vår jord. Det har sagts, att den västerländska
kulturens vagga en gång stod vid Eufrats, Tigris’ och
Nilens palmbeskuggade stränder. Men dessa gamla
oasländer kunde också under de följande årtusendena
och långt fram mot medeltidens slut uppvisa
samtidens högsta civilisation, största rikedom och djupaste
lärdom. Rikenas väldiga omfattning möjliggjorde på
sitt sätt en vidsträckt spridning av en relativt
ensar-tad kultur, och varje ny stormakt byggde vidare på
den grund som lagts av de föregående.
Så småningom sträckte sig Främre Orientens
kulturinflytande allt längre västerut, samtidigt som rika
impulser nådde området från grekiska och romerska
kulturcentra. Perserkonungens rike gick på 300-talet
före Kristi födelse upp i Alexander den stores
hellenistiska imperium. Och genom romarnas erövringar
i öster under århundradet närmast före vår
tideräknings början möjliggjordes ett kulturutbyte, vars
verkningar sträckte sig över hela medelhavsområdet.
Länge behöll det östromerska Bysans ett fast grepp
om Främre Orientens västliga delar och splittrade
härigenom områdets politiska och kulturella struktur.
Sedan muhammedanismen efter mitten av 600-talet
påbörjat sitt segertåg och araber och turkar steg för
steg tvingat östromerska riket till reträtt, framstod
emellertid Främre Orienten i hög grad som en både
politisk och andlig enhet. Inte minst betydelsefullt
var att den nya religionen, som utan tvivel var den
dominerande sammanhållande kraften, i allt
väsentligt anknöt till områdets redan uråldriga kultur (se
vidare Islam).
På så sätt har väsentliga och säregna drag kunnat
bibehållas genom seklerna och i viss mån förmått
sätta sin särskilda prägel på hela Främre Orienten.
Ännu i denna dag utmärker sig de levantiska
köpmännen och hantverkarna i dessa trakter för sin
obetvingliga håg för affärer och en skicklighet att under
ideligt prutande nå vackra resultat, som endast kan
förklaras av en under tallösa generationer uppövad
färdighet.
Korstågens betydelse för handelsförbindelserna
När Västerlandets djärva korsfarare drivna av sin
starka tro och obetvingliga vilja att befria Frälsarens
heliga grav ur de otrognas händer strömmade österut
på noo-talet, var det följaktligen ingalunda någon
vild och halvt barbarisk befolkning som de mötte utan
tvärtom en ur många synpunkter vida överlägsen och
rik civilisation, som i längden ej heller kunde undgå
att i hög grad påverka dem själva. Korstågstiden fick
därför sin största betydelse, icke för Främre Orienten,
utan för Europa. Handelsförbindelserna österut
intensifierades under Venedigs och Genuas ledning; de i
väster halvt förgätna antikens kraftkällor började åter
flöda. Renässansens tid var kommen.
Men ur dessa nya förhållanden växte samtidigt nya
faror fram för länderna i öster. På samma gång som
kulturlivet åter började blomstra i Västerlandet, blev
handeln med Orienten allt livligare och mera
livsviktig. Det blev värt även stora ansträngningar att pröva
nya vägar för att tillfredsställa den växande
efterfrågan på Österns alla kryddor och lyxprodukter. När de
kristendoms- och främlingsfientliga turkarna
slutligen tog makten över stora delar av det gamla
genom-gångslandet var sålunda sjövägen runt Afrikas
sydspets redan funnen och orienthandeln i portugisernas
händer. Medelhavet, som tidigare varit
världshandelns stora stråkväg, förvandlades nu ur
kommunikationssynpunkt till en återvändsgränd; av Främre
Orienten, förr världens centrum, blev en stilla och
nästan bortglömd avkrok. Delvis som en följd av den
ekonomiska tillbakagången kom en alltmera påtaglig
stagnation också inom kulturlivet.
Främre Orienten råkar i glömska och —
åter-upptäckes
I 1600- och 1700-talens Europa var Främre
Orienten ett skäligen okänt land, bekant visserligen från
bibelns skildringar men knappast på annat sätt. Dit
kunde visserligen emellanåt enstaka mer eller mindre
äventyrliga upptäcktsfärder ställas, sådana som de av
Axel Oxenstiernas kusin »Resare-Bengt» och
Linné-lärjungen Hasselqvist ett sekel senare. Men äran av
att ha återupptäckt områdets strategiska och
ekonomiska betydelse brukar tillskrivas Napoleon, som i
ett ytterst mot Englands asiatiska besittningar riktat
fälttåg landsteg i Egypten 1798. Han konfronterades
med ett samhälle som föreföll ha stått stilla i århund-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
