Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Främre Orienten — en världspolitisk brännpunkt - Kriget är slut, men oron fortfar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_____________________________________________________________________ FRÄMRE ORIENTEN 1245
Som ett led i de
återvändande judarnas försök att
åter göra Israel till ett
blomstrande land bör man se
deras omfattande
skogsplante-ringsplaner. Genom
»Operation Skogsplantering» vill
man återge landskapet det
utseende som det hade
innan turkar och andra
främmande härskare kalhuggit
kullar och berg. Bilden
visar en israelisk plantskola.
De många rika petroleumkällor, som på senaste år
uppdagats bl. a. på Bahreinöama och i kusttrakterna
innanför dem vid Persiska viken, har vidare i hög
grad intresserat de mäktiga amerikanska oljebolagen.
Den amerikanska utrikespolitiken har också i hög
grad aktiviserats i Främre Orienten, delvis i
utpräglad motsättning till Sovjetunionen. Den s. k.
Trumandoktrinens utsträckning att gälla även Turkiet och
betydande amerikanska lån för att stärka turkarnas
för-svarskraft är sålunda ett typiskt led i ansträngningarna
att förhindra ett eventuellt ryskt framträngande mot
söder i dessa strategiskt ömtåliga områden. I ej ringa
utsträckning har Förenta staterna börjat uppträda vid
Englands sida här eller t. o. m. i dess ställe. På
amerikanskt håll har gjorts gällande, att det engelska
imperiet och dess intressen utgör amerikanernas första
försvarslinje. På samma gång som England måst
uppge sin ställning i Palestina och på andra håll i detta
viktiga genomgångsområde, har dess position i så måtto
stärkts, att stödet från den mäktiga bundsförvanten
på andra sidan Atlanten ökat, ehuru den amerikanska
diplomatins bristande erfarenhet om orientalisk
mentalitet understundom vållat en del bekymmer.
Situationen i Främre Orienten karakteriseras bl. a.
av den starka motsättningen mellan det arabiska
förbundet och den nya judiska lilleputtstaten Israel, en
strid om Palestinas delning mellan de båda folken. Då
det efter hand visade sig, att de förenade arabstaterna
trots stora ansträngningar ej förmådde besegra Israel,
lyckades det judarna under första hälften av 1949 att
ingå stilleståndsavtal först med Egypten och därefter
i snabb följd även med Libanon, Transjordanien, som
efter förvärv av områden även väster om Jordan
numera heter Jordanien, och Syrien. Till någon
definitiv lösning av det brännande palestinaproblemet har
man dock ej kommit. Se Palestina och Israel.
Men bredvid palestinafrågan har andra faktorer
bidragit till växande spänningar i hela Främre
Orienten. Nationalistiska rörelser i arabländerna
syftande till en fullkomlig befrielse från de gamla
kolonialmakternas inflytande blandar sig med socialradikala
strömningar, som tar sikte på jordreform eller
industrialisering. Dessa spänningar överskuggas av
konflikten mellan Västmakterna och Sovjetunionen, som
försökt att till egen förmån utnyttja de många
tvisterna. Situationens invecklade karaktär framträdde
särskilt 1950/51 vid den persisk-engelska oljekonflikt,
som utbröt sedan Iran sagt upp avtalet med det
engelska oljebolaget om de persiska oljefyndighetemas
utnyttjande och som ledde till en fullkomlig brytning
mellan Iran och England. Irans styrande kretsar
tvingades därmed till en riskabel balansgång mellan
nationalistiska och socialradikala, delvis kommunistiskt
påverkade strömningar och mellan Västmakternas och
Sovjetunionens påtryckningar. Konfliktstämningen
spred sig snabbt härifrån till andra arabländer,
framförallt Egypten, där en regimförändring blev följden.
Se vidare Egypten och Iran.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
