Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fåglar — bevingade varelser - »Kvinnorörelse» bland fåglarna - Fåglarnas familjeliv, bon och ägg - Bevingade arkitekter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ren de bästa exemplen. Honan hos dessa arter bär en
vackrare dräkt än hanen. Det är nämligen hon som
uppvaktar och ställer till små bataljer med andra
honor för att behaga och väcka åtrå hos hanen. Denne
får också dra försorg om både ruvningen och
vården om ungarna. Så snart honan lagt sina ägg, lämnar
hon i regel hanen och slår följe med andra honor,
vilka småningom anträder flyttningen söderut. Bland
rovfåglarna har honan blivit den större och starkare.
Den mindre hanen har till uppgift att skaffa föda åt
familjen, varvid hans större smidighet och snabbhet
kommer väl till pass.
Ruggningen, ombytet av fjädrar, är en påfrestande
procedur för fåglarna. De ruggar vanligtvis en eller
två gånger om året, vår och höst. Egendomligt nog
förlorar härvid vissa arter en kortare tid sin
flygförmåga, enär alla vingpennorna kastas på en gång
(svanar, gäss, änder, rallar och sumphöns). Ruggningen
resulterar ofta i en färgförvandling hos dräkten,
antingen till en enklare, skyddande klädnad (våra ripor
blir brunspräckliga om sommaren, grå om hösten, vita
om vintern) eller till en vackrare (vårdräkten).
Uttrycket »skyddande likhet» används ofta på tal om
fåglar. Somliga fåglar harmonierar med den mark
där de lever (lärkan, spoven, beckasinen,
strandpiparen); de blir svåra att upptäcka, då de trycker mot
den eller står stilla. Det bör erinras om att även
papegojornas bjärta färger har skyddande karaktär i ett
starkt solbestrålat och med färgrika blommor besatt
lövverk i tropiska skogar. Dunungar och ungfåglar av
vitt skilda arter har ofta skyddsbetonad dräkt och är
stundom mycket olika föräldrarna, i synnerhet om
dessa inte har någon sådan (tärnor, måsar m. fl.).
Fåglarnas familjeliv, bon och ägg
Fåglarnas höga kroppstemperatur har möjliggjort
större livlighet och aktivitet än hos andra djur.
Färger, teckningar och dekorativa utsmyckningar når
även, som vi sett, hos dem sin högsta uttrycksfullhet,
och i olika sätt att exponera eller förevisa dem
överträffar de alla andra varelser. Deras sång har i fråga
om välljud och skönhet inte någon motsvarighet i
djurvärlden. Och deras levnadsförhållanden får inte minst
genom bobyggnadskonsten, prydnadsvanoma, äggens
växlande färger och slutligen flyttningarna sina
märkliga särdrag. I två väsentliga hänseenden har fåglarna
blivit efter däggdjuren i utvecklingen: de har inte
förvärvat en så högt utbildad hjärna, och fostret lever
inte i moderns kropp och får därför ingen näring där.
Ökad vikt är ofördelaktigt för en flygande varelse.
Detta har hindrat både en alltför tung belastning
genom ett stort kranium och en fosterutveckling lik
däggdjurens. Fågelns centrala nervsystem är dock vida
överlägset reptilens, men dennas sed att lägga ägg har
den bibehållit. Många fågelungar är emellertid vid
födelsen blinda, nakna och hjälplösa och måste skyddas
________________________________ FÅGLAR 12 73
och matas en tid i ett omsorgsfullt byggt bo, och
vården om ungarna är ofta lika bindande och hängiven
som något däggdjurs. Mycket hos fågeln, som ter sig
och också ofta tydes som intelligens, förutseende och
beräkning, beror dock på ett högt utvecklat och
organiserat instinktliv, liksom för övrigt fallet i allmänhet
också är bland däggdjuren. Det är icke på grund av
beräkning som fågeln bygger sitt väl gömda och
maskerade bo, låtsas vara sårad, när man nalkas ungarna,
och jagar i deras sällskap. Den ärvda, automatiskt
(genom reflex) verkande vanan, instinkten, är den
utslagsgivande vid alla dessa ändamålsenliga
handlingar. Härmed är ej sagt, att inte även fåglarna i vissa
situationer kan handla efter ett mera komplicerat
rörelseschema. De ändrar sina vanor och anpassar sig
efter förhållanden som de inte förut känner till. En
tofsvipa reder i vanliga fall sitt bo vid stranden i en
tuva eller grop i marken och belägger det med några
strån. I Hornborgasjön i Västergötland flyttade hon
efter sänkningen ut på den blottade sjöbottnen och
byggde här ett välformat, tjockt näste, som höjde sig
tillräckligt (omkring 1 dm) över underlaget, för att
vattnet under regnflöden inte skulle stiga upp i det.
Bevingade arkitekter
Hur sinnrikt konstruerade och beundransvärt väl
inpassade i sin omgivning är inte de flesta småfåglars
bon! Stjärtmesens, som är överbyggt med ingångshål
på sidan, fästes uppe i en grenklyka av en björk eller
al och består av mossa, lav, nävstrimlor och
spindelväv, varigenom det erhåller sin skyddande klädnad,
sin likhet med trädstammen. Invändigt fodras det med
fjäder, hår och ull. Väggarna har fått ett elastiskt och
mjukt stoff så att de, när ungarna växer till, kan
genomborras av deras stjärtar. Dessa är för långa att
rymmas inom den lilla barnkammaren, som hyser
9-12, ja ända till 15 småttingar. I tropiska skogar
förfärdigar skräddarfågeln en påse genom att sy samman
kanterna av växande, gröna blad med spindeltråd,
fibrer eller annat dylikt material, varvid han använder
sin smala näbb som synål. I denna pung tillreder den
sedan sitt bo. Vävarfåglarna har ofta i grenspetsar
hängande nästen, försedda med en lång tub nedtill,
genom vilken de flyger in och ut. Den lilla
pungmesen gör en ficka på sidan av boet, vilket vilseleder
trädormarna, som traktar efter dess ägg och ungar.
Dessa bon tillverkas av växtull och har så fasta och
släta, tyglika väggar, att man brukat insamla dem för
att använda dem som tofflor åt småbarnen.
Egendomligast som byggmästare är kanske
ugns-fågeln i Sydamerika och skuggfågeln i Afrika. Deras
väldiga av murbruk eller kvistar uppbyggda bostäder
inrymmer två eller tre kamrar. I en av dessa, ett slags
»förmak», samlar skuggfågeln allehanda små rov,
men också en hel del onyttiga ting, sannolikt för att
smycka boet med dem.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
