Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fåglar — bevingade varelser - Bevingade arkitekter - Ägg i många former och färger - Flyttfåglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 74 fåglar________________________________________
Det är inte möjligt att genomgå den långa raden
fågelarkitekter. Några exempel skall dock nämnas.
De flesta bland våra småfåglar bygger skålformade
bon på grenarna eller marken, somliga häckar i
ihåliga träd, gäma också i utsatta holkar (svartvita
flug-snapparen, talgoxen, ti toma, nötväckan, rödstjärten,
knipan och storskraken) eller murar upp bona på
klippor och väggar (svalorna). Andra fåglar gräver
långa gångar i jorden (backsvalan, kungsfiskaren,
gravanden) eller flätar ihop s. k. stråbon (lärkor,
sångare, bland vilka ärt- och törnsångarna även
använder fina kvistar och sammanbinder dem med
spindelväv). Örnarnas, fiskgjusens och andra
dagrovfåglars nästen är »risbon»; de förra byggs upp till ofta
väldiga dimensioner. Även en del skarvar bygger i
träd, fast de är simfåglar, och liksom hägrarna
samlas de kolonivis. Bland vattenfåglarna har
doppingarna flytande bon, medan alkor, grisslor och
lunne-fåglar, som befolkar Norges och Grönlands fågelberg
i miljoner, lägger sitt enda ägg på bara klippan eller
under en sten, det enklaste av alla fall.
Avvikande från alla är de s. k. storfotshönsen i den
australiska och indiska djurregionen samt gökarna
genom den likgiltighet de visar för ägg och ungar.
En hop hanar börjar hos de förra att tidigt på våren
krafsa ihop en hög av multnande växtdelar, såsom
blad, gräs och dylikt, vilken slutligen kan mäta ända
till 10-15 m i omfång. Här gräver hönorna ner äggen
med tjockändan uppåt. Värmen i komposten kläcker
dem, och ur högen framkommer ungarna med
fjädrar på kroppen, så att de genast kan reda sig på egen
hand och t. o. m. flyga efter en eller ett par dagar. Av
gökar finns 160 arter i olika delar av jorden. Några
är bobyggare liksom vanliga småfåglar, t. ex.
fasangöken i Australien. Vår göks egendomliga
häcknings-vanor är allmänt kända (se Göken).
Ägg i många former och färger
Fåglarnas ägg är varandra till färg och form
synnerligen olika. Hos dem som häckar i hål i träd,
jord-eller sandbrinkar, under klippor eller stenar är de
vita eller ljust blå. Även svanar, gäss, änder och
doppingar har enfärgade, ofläckade ägg, fastän de häckar
på marken; de döljer dock bona mycket väl och täcker
över äggen, när de lämnas. Oförenliga med
ändamålsprincipen torde i många fall färgerna och
teckningarna vara på småfåglarnas ägg.
Bland markbyggande fåglar, särskilt de med
öppet liggande reden (vadarna), ges det så många fler
exempel på äggfärgernas skyddande uppgift. Äggen
liknar den botten på vilken boet är beläget. Även
lärkornas ägg är skyddsfärgade. Strandpiparens och
småtärnornas, vilka ruvas i en grop i sanden, har mot
denna svarande, ljust gulbrun bottenfärg och är
översållade med små svarta, sandkornsliknande prickar.
Hos vipan är äggen mörkbruna med stora, svarta
fläckar. De stämmer bra överens med omgivningens
mörka, dyiga mark. Måsarnas ägg är gråaktigt bruna
och gröna, fläckade i askgrått och mörkbrunt,
harmonierande med berggrunden.
Antalet ägg varierar mycket hos skilda fågelarter.
Hönsfåglar och änder lägger de största kullarna
(rapphönan ända till 20), sillgrisslan blott 1, duvorna 2,
tärnor och måsar 3, vadare 3-4, småfåglarna vanligen
4-6. Ruvningsvärmen uppgår till 39-43°. Ungen
river själv hål på skalet med den s. k. äggtanden på
spetsen av övernäbben, en kalktagg som därefter
avfaller.
Päronform utmärker de flesta vadarägg. De är
jämförelsevis stora i förhållande till fågeln, men
som fyrtalet ofta råder och de alltid ordnas så, att
spetsarna pekar inåt, upptar de det minsta möjliga
utrymme under ruvningen. Hos sillgrisslan, som
lägger sitt enda ägg på en kal häll eller klippavsats, är
den långt utdragna päronformen gynnsammast,
emedan ägget vid en stöt eller knuff icke rullar i väg utan
snurrar runt kring tjockändan.
Flyttfåglar
Tusentals fågelarter är flyttfåglar. En del arter, som
brukar kallas strykfåglar, t. ex. sidensvans, björktrast
och snösparv, flyttar dock, även om det gäller
jämförelsevis korta avstånd och sker mer eller mindre
långsamt alltefter god eller dålig tillgång på föda.
Blott få är stationära och således verkliga stamfåglar
(skatan, gråsparven). Olika individer av samma art
kan dock förhålla sig olika, så att somliga kvarstannar,
andra beger sig bort (kråkan, duvhöken). I
undantagsfall kan även stationära fåglar, t. ex. gråsparven, visa
flyttningstendenser. Ända uppe på Spetsbergen
övervintrar emellertid ripan i mörker och djup snö och
nere i Antarktis kejsarpingvinen, vilken t. o. m.
häckar på isen under den kalla polarnatten. Ägget lyfts
upp och ruvas mellan benen i en ficka i fjädrarna.
Varje flyttfågel fortplantar sig i det kallaste
område han känner. Flyttningarna sträcker sig för många
långt förbi ekvatorn ner till de tempererade delarna
på södra halvklotet eller ännu längre. Övervintringen
infaller då sommar råder på dessa breddgrader och
dess fåglar häckar. De flesta av Europas (och våra)
flyttfåglar tillbringar dock den kalla tiden i
Medelhavsområdet eller i Afrikas ekvatorialtrakter. Den
längsta flyttningen över jorden företar den lilla
silvertärnan. Hennes bo har anträffats 75 mil från
nordpolen, hennes vinterstationer är havsområdena vid
den antarktiska kontinenten. För att färdas dit måste
hon tillryggalägga en sträcka av omkring 1 700 mil.
Den längsta oceanflygningen företar de amerikanska
ljungpipama, av vilka en del flyger över havet från
Alaska till Hawaii ungefär 500 mil utan landkänning.
Flygriktningen är sällan rent sydlig eller nordlig.
Många av Europas (och våra) flyttare går mot sydväst
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
